fredag 8 november 2013

Oskyldig?

Det var en gång en tid då värme och sol förgyllde var dag. Den lilla lilla gumman njöt och suckade av välbehag medan hon vandrade runt bland det som trädgården bjöd.

Hon stannade upp en stund och beundrade rosen, som kikade tillbaka på henne och log.

Hon vände blicken åt ett annat håll och såg att det fortfarande lyste här och där.

Den lilla lilla gumman såg att frökapslarna på strandirisen var mogna att plocka. Hon plockade. Och plockade. Och plockade än mer.

Tills nästan inget fanns att plocka.

Den lilla lilla gumman kikade sig girigt omkring och undrade om det fanns något mer att samla. Blicken stannade vid dessa kapslar. Hon tänkte att det var mig en blek typ och beslutade att idag är nog inte dags än. Den får stå lite till medan fortfarande tid är.

Dagarna gick. Fortfarande mildväder. Den lilla lilla gumman gick ut för att se om Dagen var här. Men nej, det var den inte. Inte än.

Tiden gick än längre. Den lilla lila gumman gick återigen ut för att kika på kapslarna, nu hade de börjat öppna sig lite, men det var en aning för tidigt ändå.

Tiden gick och det rådde lugn och ro i trädgården. Men plötsligt drog det stora ovädret in. Det regnade och blåste i flera dygn. Stormen tog tag i det den kunde fånga och den lilla lilla gumman gömde sig i det lilla lilla huset och vågade knappt kika ut.

Men stormen gjorde så som stormar nu gör, den blåste iväg till andra platser och lämnade den lilla lilla gummans trädgård ifred igen. Äntligen, tänkte den lilla lilla gumman, ska jag plocka de där fröna. Glad i hågen vandrade hon ut för att se...

Frökapseln gapade tom! Någon hade öppnat den och det värdefulla innehållet var borta. Den lilla lilla gumman suckade besviket och kikade sig omkring: Vem kan ha gjort detta?

Den lille lille hunden såg ju oskyldig ut. Men han såg ut att veta något. Vad?

Den lilla lilla gumman bad den lille lille hunden att berätta och berätta det gjorde han.

Men de är ju rätt små ändå, undrade den lilla lilla gumman. Hur kunde de ta sig dit upp? Den lille lille hunden visade genom att flaxa med sina stora stora öron: Så här!

 Aha! De flög! Nu förstod den lilla lilla gumman. Den lille lille hunden nickade.

Om nu detta är en saga så behöver den väl ha någon slags budskap, en sensmoral, undrade den lille lille hunden. Den lilla lilla gumman höll med: Vad ska vi lära oss av detta? Båda tänkte så det knakade, men ingen av dem kom på något som lät klokt.

De tänkte och tänkte och tänkte. Men nej, ingen god tanke kom fram. Något om djur och natur i samexistens, föreslog den lille lille hunden. Låter inte det krystat, undrade den lilla lilla gumman. Något om tjuvaktighet bland dagens småfåglar, föreslog den lille lille hunden. Men ska vi dra alla över en kam, undrade den lilla lilla gumman. Nu vet jag! Utropade den lille lille hunden. Den lilla lilla gumman kikade nyfiket på honom och väntade på fortsättningen. Den lille lille hunden sa: Det handlar nog om att vara glad över vad man har och det som man inte har, det kanske man trodde att man en gång hade, det hade man nog inte ändå. Nu snurrade det i huvudet på den lilla lilla gumman, men så tänkte hon att det där lät ju iallafall klokt, även om hon inte riktigt fattade. Den lille lille hunden förstod att den lilla lilla gumman inte förstod för något större förstånd hade hon nu inte. Men då gav den lille lille hunden den lilla lilla gumman sin sötaste blick och då glömde hon strax sin förvirring över det sagda, sin ilska på tjuvaktiga fåglar samt sin saknad över förlorade frön.

En bit bort satt den lille lille grisen i sin korg och väntade på julen. Från sin utkikspost såg han det mesta som hände i trädgården. Nu hade han sett och hört.

Nu förstod den lille lille grisen att han klarat sig undan. Ännu en gång. Nej, för grisar kan ju inte flyga, det vet ju alla. Eller hur? Den lille lille grisen kände lättnad och tacksamhet över att den lilla lilla gumman och den lille lille hunden inte kunde tänka utanför den där boxen. Mätt och belåten skådade han ut över det smörgåsbord som trädgården bjöd. Han tänkte att livet, ja, livet är grymt.


Fler inlägg på denna blommiga fredags tema, klicka HÄR!



36 kommentarer:

  1. Ha-ha-ha! Hvem er skyldig og uskyldig?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är inte lätt att veta, kanske ingen och alla rentav =oP
      Ha det gott!
      /Katarina

      Radera
  2. Ja, det var en söt saga=) Kanske kommer det blommor ändå, fast inte riktig där du tänkt dig=)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! =o)
      Ja, jag hoppas på slarvigt "bordsskick", så det kan bli en del överraskningar så småningom.
      Ha det gott!
      /Katarina

      Radera
  3. Så mysig saga om den lilla lilla gumman och hennes hund.
    Ha en skön helg.

    SvaraRadera
  4. Så härligt med nyskapade sagor och berättelser. Vi tappar bort berättandet, det riktiga känns det som. Fina bilder därtill. U2 har en text på temat - you don't know what you have 'til it's gone... Ha det gott! /Carina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Det är rätt spännande att prova olika sätt att skriva och berätta. Ibland leker vi en lek där en börjar berätta 2-3 meningar och så tar nästa över och nästa och nästa. Så fortsätter det och berättelsen får eget liv. Ska leta upp den där sången... Inspirerande, skulle ju kunna välja en sång och en sångtext och göra ett inlägg utifrån det...
      Ha det gott!
      /Katarina

      Radera
  5. Mysig tolkning, synd att vi inte berättar mer....
    Trevlig helg.
    Lotta

    SvaraRadera
  6. Härlig saga.Blir det efterföljaren till den vanliga lilla gumman?
    Ha en fin dag
    kram Meta

    SvaraRadera
  7. Så himla roligt inlägg :) En flygande hund? Och fotot med de fladdrande öronen är underbar!

    Att göra ett inlägg i sagoform var mycket fantasifullt och annorlunda... Me like!

    En härlig helg önskar jag dig!

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, tack!
      Ja, just denna hund ser ut att kunna flyga ibland... Så man kan inte så noga veta om han tar sig en flygtur då och då. När ingen ser... (mer än grisen då =oP)
      Ha det så gott i helgen!
      kram
      /Katarina

      Radera
  8. VILKEN söt berättelse! Kul tolkning:)
    Bloggkram!

    SvaraRadera
  9. Vilken fin berättelse. Och bilden på öronen är helt underbar!
    Trevlig helg
    Kram Maria

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, tack! Ja, de öronen, de öronen... (som han sägs ha ärvt efter sin ryske far, en källa till en saga bara det... =oP)
      Ha det gott!
      kram
      /Katarina

      Radera
  10. Jag älskar sättet som sagor berättas på och blir helt charmad av det här inlägget. Hunden är alldeles underbar i all sin livfullhet!

    Solsken
    //Linda

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, tack! Ja, det är något visst med hur sagor berättas. Detta ett litet försök, en lek med gengren.
      Solsken, hoppas, hoppas... (men nu öser regnet ner)
      Ha det gott!
      /Katrina

      Radera
  11. You have make beautiful photos and I love the dog photos!!
    Greetings, RW & SK

    SvaraRadera
  12. Helt underbart! Vilket jättebra inlägg! Jag tycker väldigt mycket om din saga och jag bara älskar den lilla hunden med de flaxande öronen.

    Önskar dig en fortsatt fin helg!

    SvaraRadera
  13. ÅÅÅÅ vilken helt makalöst rolig historia som gav mig många skratt, underbart tolkat med hjälp av dina bilder på taxens minspel.
    Ha en underbar dag!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Härlig kommentar som gör mig glad, tack tack! =o)
      Ha det gott!
      /Katarina

      Radera
  14. What a beautiful series… it is wonderful to look at the transformation of flowers from one season to the next. I LOVE your dog's ears!!! Your photos would be most welcome to share with I Heart Macro. The link opens Saturday evening at 7pm EST.

    I do hope you'll participate in the Gratitude Quilt this year… information about what it is and how to participate can be found @ this link http://www.shinethedivinecreativityisaspiritualpractice.com/p/gratitude-quilt.html

    If I already asked you and you sent me something, please forgive me for asking again. I'm trying to reach as many people as possible.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Thank you for your nice comment!
      The dog's ear.. he thinks he can fly.
      I will check out the Gratitude Quilt...
      All the best
      /Katarina

      Radera
  15. Skrattar gott åt din lilla lilla saga :)
    Du skriver verkligen jättebra. Ja, inte bara sagor - utan överhuvudtaget.
    Bilderna på lille, lille hunden är för söta!

    Ha en fin fin helg!
    Tamara

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, tack! Blir glad av din kommentar. Det är roligt att leka med olika former av text, se vad som låter sig göras. Den lille hunden? Han tror själv att han är jättestor och förmodligen också att han kan flyga...
      Ha det gott!
      /Katarina

      Radera
  16. Underbar saga och din hund är är så fin. Bilden där han "flyger" fick både mig o dottern att fnissa. Kram Kristina

    SvaraRadera
  17. Rart, och så gullig din hund är!
    Kram

    SvaraRadera
  18. Svar
    1. Tack! Ja, och du måste ju om någon vara en som kan berätta sagor... =o)
      Ha det gott!
      /Katarina

      Radera

Det är härligt att läsa kommentarer.
Vem du är, vad du tyckt och tänkt. Och känt.
Kanske vill du tillägga något, fråga något.
I vänlig anda.
Varmt välkomna!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...