"Välj mig!", ropar en som dansar och sjunger i vinden.
"Välj mig!", ropar en annan med stadigt sätt.
"Välj mig!", ropar en tredje som nästan når till himlen.
"Välj mig", viskar en fjärde, liten och nätt.
Hur kunna motstå någon i denna vackra kvartett?
Välja någon och då välja en annan bort.
Hur välja en enda och inte välja dem alla?
Välj alla! De är ju ändå av samma sort!
Ett möjligt och självklart val blir således att välja dem alla. Trumvirvel, tack! Låt mig presentera september månads favoritväxt/er:
"Välj mig!", ropar en annan med stadigt sätt.
"Välj mig!", ropar en tredje som nästan når till himlen.
"Välj mig", viskar en fjärde, liten och nätt.
Hur kunna motstå någon i denna vackra kvartett?
Välja någon och då välja en annan bort.
Hur välja en enda och inte välja dem alla?
Välj alla! De är ju ändå av samma sort!
Ett möjligt och självklart val blir således att välja dem alla. Trumvirvel, tack! Låt mig presentera september månads favoritväxt/er:
Sanguisorba
Blodtopp & Pimpinell
Blodtopp & Pimpinell
"Åh!" "Äntligen!" "Hurra!" "Tack!" Valet applåderas av de valda. Grannarna stämmer in, då det är lätt att tycka om och samsas med dessa fyra, som vi nu ska ta en närmare titt på.
Först ut är den vanliga blodtoppen som leker med sensommarvinden. Den heter Sanguisorba officinalis, kan vara en "Tanna", men jag är inte säker. Nåväl, ett av de första inköpen med trädgård. Jag föll pladask och har fortsatt falla. Nedan står den tillsammans Perovskia atriplicifolia 'Litte Spire'.
Den kan behöva stöd så den inte lägger sig över sin omgivning. Längst ner till vänster skymtar gamander (Teucricum chamaedrys). Det grågröna bladverket tillhör madeira gamander (Teucricum betonicum). Jag minns en senhöst då blodtoppens brända höstfärger språkade med grågrön eukalyptus. Det var vackert. Bilder.
Blodtoppen finns på flera ställen i trädgården, här tillsammans med annat som går i röda och rosa toner. Planteringen känns nu lite tung, i mitt tycke. Jag saknar flera av de växter som fanns här förut och som inte kommit åter. Läge att komplettera, förnya och tillföra lite variation.
Bakom det dansande röda står den mer stadiga rosa blodtoppen med namnet Sanguisorba officinalis 'Blackthorn'.
Lek med skärpa.
Backar kameran och går något till vänster, nu kan ytterligare en sanguisorba skymtas. Var? Något lite diffust och vitt i bakgrunden. Se du inte?
Det är den vita hängpimpinellen - Sanguisorba tenuifolia 'Stand Up Comedian' - som svävar högt uppe i luften.
Den är gigantisk. Lutar sig förvisso i vinden, men höjden når nog sisådär 2 meter. Kanske mer.
Vacker! Den också.
En, två och tre. Den fjärde då? Den där som viskade lite försynt? Bland örterna finner jag Sanguisorba officinalis 'Pink Tanna'. Den är rätt liten och diskret. Än så länge. Det är en nykomling, planterades i våras.
I ett inlägg från den 26 juli i år ser den onekligen piggare ut. Här en bild från då:
Jag har haft fler sorter, bl a brunpimpinell och/eller heter den kanske fjäderpimpinell (Sanguisorba Menziesii) samt rosenpimpinell (Sanguisorba obtusa), men dessa verkar inte finnas kvar i trädgården. En del frösådder här och där, men det är mest "den vanliga", även om jag har några unga plantor som verkar lova annat. Jag skulle gärna ha fler och då gärna variationer på de stadigare sorterna såsom 'Blackthorn' ovan.
Om och om igen. Att jag återkommer till dem blir tydligt då jag skriver blodtopp i sökrutan på denna sida. Oj! Likaså är arkivet fullt av bilder visande vårens begynnande grönska till senhöstens brända toner. Småfåglarna vajar på dess stänglar och mumsar i sig frö, en härlig syn. Jag kommer säkert att ta fram kameran och skriva något när den tiden är här. Innan dess finns det nog också anledning till fler bilder och inlägg. Ett måste om någon ny flyttar in, men kanske jag bara inte kan låta bli helt enkelt. Ja, så jag återkommer. Om och om igen.
Fler inlägg som handlar om månadens favoritväxt kan du se om du klickar här.
Om och om igen. Att jag återkommer till dem blir tydligt då jag skriver blodtopp i sökrutan på denna sida. Oj! Likaså är arkivet fullt av bilder visande vårens begynnande grönska till senhöstens brända toner. Småfåglarna vajar på dess stänglar och mumsar i sig frö, en härlig syn. Jag kommer säkert att ta fram kameran och skriva något när den tiden är här. Innan dess finns det nog också anledning till fler bilder och inlägg. Ett måste om någon ny flyttar in, men kanske jag bara inte kan låta bli helt enkelt. Ja, så jag återkommer. Om och om igen.
Fler inlägg som handlar om månadens favoritväxt kan du se om du klickar här.