lördag 5 juli 2014

Kulörer, variationer och möten

Jag är smått besatt, ja, iallafall fascinerad av färger, kulörer och nyanser. Alla dessa variationer och mötena dem emellan. Förmodligen är jag i någon slags fas, vet dock inte vad den kallas, om den nu överhuvudtaget har ett namn. Det handlar om ett sökande från det vita, grå och svarta, från det enfärgade och minimalistiska, till... Något annat. Jag söker inspiration i böcker, lånar travar på biblioteket. Bläddrar, ser. Bläddrar vidare och ser än mer. Jag promenerar i Baskemölla och låter blicken vandra medan fötterna går. Stannar upp ibland, som här. Dörren måste vara gammal, den andas en lätthet och lekfullhet som en del av de nyare dörrarna i samma stil inte gör. Färgerna och formerna. Jag stannar en lång stund.

Grönt, gulgrönbeige (ja, vad ska man kalla denna färg?) och slitet vitt, gråton. Så taket och uthusets röda. De röda pelargonerna som skymtar i fönstren. Så vackert med det röda, tänk om det inte funnits, en helt annan känsla. 

Många hus är vita, men det finns flera gula också, här ett mustigt gult med mörkt gröna fönster.

Ett annat. Så vackert!

Vad ska denna kulör kallas? Orange-rosa-aprikos eller?


Ett annat hus, lite i samma nyanser som det förra. Nu med mörkt blå fönster.

Blekt gult, som har lite aprikos i sig tycker jag, tillsammans med en tung grön nyans.

Denna nyans tilltalar mig. Det vita, ljust grå och svarta därtill. Rosornas gröna och röda behövs, ja, även här ser jag hur det röda lyfter. Grannens orange dagliljor ser ut att dansa.

Husen ligger tätt.

Här ett annat exempel på det blekt gula, nu med rödmålade fönster.

Vitt och rött. Den rutiga gardinen ser trevlig ut.

Röda fönster med ljusblått staket. Skylten? Jodå, huset är till salu.

Vacker blå nyans mot den vita fasaden. Det röda finns här också, både som pelargon och spegling av grannens tak.

Än mer röda inslag.

Ett nymålat tak.

Strax nedanför.

Det verkar som den röda färgen är överallt och ständigt närvarande. Men alla väljer den inte. Här ett hus som möter himmel och hav.

Fast kikar man noga syns det att skorstenen är av rött tegel...

Rött tegel.

Vilken vacker grå färg! Taket är... Just det!

Huset har vackra snickerier.

Jag kikar lite extra på denna dörr, om den också gått att vika skulle det kanske vara en idé för ett uterum... Nåväl, kulörerna går här mestadels vitt, grått och med svarta detaljer. Grönt staket. Ja, och så rött tak.

Även här rött tak. Svart mot vitt. Vilket vackert insynsskydd!

Alla väljer inte rött, se här!

Men det röda finns där ändå närvarande, kanske som grannens väggar, tak och fönster. Och blommor.

Ibland kommer röda toner - eller är det bruntoner? - fram som rost.

Och här! En gammal traktor i hamnen bjuder också kulörer. Strax tar vi farväl av charmiga Baskemölla och börjar vandra söderut längs havet. Bilder från den vandringen? Detta inlägg är redan längre än långt, jag får återkomma, för även där bjöds inspiration.

Promenaden i Baskemölla gav flera uppslag, tankar och idéer. Det var framförallt det allra första huset som fångade mig, som fick mig att fundera kring... rött. Eller snarare nyanser i röda toner. Kanske ska jag måla något i det, en udda stol, ett bord, en dörr? Något annat? Här bild från nyss: Nymålad stol och bricka i den specialblandade linoljefärgen, en slags gulgrön nyans. Sedan skymtar det gröna fönstret (och även gröna trädgårdsmöbler, som strax ska bli gulgröna de också). Teglet har en del rödtoner... Men skulle kunna förstärka intrycket och låta någon av de rödare ges större plats. Eller tänka och göra annorlunda. Vad? Kontrast! Något nytt som möter och lyfter...

Allt detta är en lek. Jag njuter av det. Det får ta sin tid, ha sina funderingar och vändor. Linoljefärgerna kommer att förändras med väder och vind, snart kommer det nymålade att ge ett ännu mjukare intryck. Tror jag. Det är som med växterna, jag har inte full kontroll över om de överhuvudtaget svarar på tilltal och isåfall vad svaret blir. Det är bara att vänta. Och se. Kanske göra om. Kanske inte.








16 kommentarer:

  1. Hei! Så spennende og inspirerende det var å lese og se dette. Å leke med farger er kjempemorsomt. Og så er det spennende å se nye kombinasjoner og få nye ideer. Takk! Anne

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack själv, blir glad över den energi din kommentar förmedlar! Ja, visst är det spännande att leka denna lek!
      Allt gott!
      /Katarina

      Radera
  2. Åh vilken inspiration...så mycket vackra färger och vackra bilder!
    Härligt!
    Ha en skön sommarkväll,
    Titti

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, tack! Ja, och detsamma, hoppas din helg varit härlig och att det vackra sommarvädret fortsätter...
      Allt gott!
      /Katarina

      Radera
  3. Men så trevligt, jag är också galen i färger och älskar hus och allt som hör till. Funderar nu på vilken färg våra ytterdörrar, port och växthusdörr ska få... lutar åt grönt. Hela huset behöver målas, suck.
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Grönt är... skönt, fniss! Ja, och att måla ett helt hus! Oj! Både en utmaning vad gäller val av kulör och rent jobb. Nåväl, ett steg i taket, kanske börja med det där gröna och känns dig nöjd med det =o))
      kram
      Katarina

      Radera
  4. Vackra färger, vackra hus med vackra detaljer. Fönstret med den rutiga gardinen stannar kvar hos mig. Den hade allt som jag tycker om. Färgfunderingar är en trevlig sysselsättning som jag håller på med både privat och i jobbet som du vet.

    Jag har märkt att personer som har ett stressigt liv med racerfart i allting de gör inte orkar/klarar av så mycket färg. Likadant de som har rusat på så mycket att de är överansträngda och utbrända. Systemet och kroppen klarar helt enkelt inte av, och har inte behov av, stimulansen och energin som färgerna utstrålar.

    När man sedan kommer in i en mindre stressad livsfas och/eller har återhämtat sig från någon slags kris behöver man och orkar med mera färger i starkare och mer mättade kulörer. Man har behov av färgernas energi igen helt enkelt. Det är bara att lyssna inåt, kroppen vet vad den behöver. Som en knallröd pelargon?

    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anna, tack för din kommentar som fick mig att verkligen tänka till (och känna efter). Hm, hm, hm... Jag tror att du har rätt i din tes. Kanske min lockelse av färg och form som både ger energi, men också utmanar blicken, äger rum just nu av en anledning. Lite lugnare liv, lite mer Tid, ja, ett annat tempo som möjliggör detta. Mm, så kan det vara, tror att det så är.
      Den rutiga gardinen där bakom fönstret, ja, fångade även mig. En känsla av att gardinen förvisso skymmer, men ändå inte "hårt" stänger ute. Något välkomnande över det hela.
      En knallröd pelargon står mot det grönmålade garagets vägg. Vackert? Mm. =oP
      kram
      Katarina

      Radera
  5. Jag blir så glad för din hyllning för det röda, med tanke på att jag har en hårdsatsning på rött och närliggande kulörer på växtsidan. Anna Vattenkannas analys låter mycket rimligt och jag tolkar det som att jag inte är stressad och överansträngd, trots att det känns så ibland, eftersom jag bara BEHÖVER dessa starka färger. Jag blir glad och orkar mer. Det röda lyfter mig....
    Det känns absolut som att en röd pelargon intill brickan skulle bli pricken över iet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så glad av din glädje! =o))
      Ja, nu vet jag inte om jag alltid behöver starka färger, om jag vilar mig i det, men jag känner behov av Kulörer och möten dem emellan. Jag är svag för de smutsiga tonerna... Fast, nja..jag tackar inte nej till en röd pelargon, som kanske hamnar där på brickan. Eller den knallgula ringblomman. Eller...
      Allt gott!
      /Katarina

      Radera
  6. Längre än längst är bra. Nu fick vi se massor med fint. Tack för att vi fick följa med på promenaden. Visst är det fascinerande när man tar sig tiden att studera byggnader ingående?
    Jag, som varit utbränd en gång, så jag håller helt med Anna i hennes kommentar. En annan sak som också växlar utifrån livets faser är känsligheten för ljud. För mig är det iaf väldigt tydligt att jag inte klarar av för mycket ljud under stressiga perioder. Men för andra är det ju tvärtom. De hämtar energi från ljud och sorl. Tur vi är olika :)

    Den sista bilden är fantastisk tycker jag! Harmonisk :)

    Tamara

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, tack! Tänkte att det här nog blev ett lite för långt inlägg, men svårt att välja bort bilder då just variationerna ska visas. Mångfald blev flerfald.
      Jag känner igen det där med ljud. Om jag är mycket trött, kanske på väg hem efter en lång och intensiv dag, och ljuden, andras ljud, liksom skriker, tjuter och väsnas. Absolut en högre känslighet. Jag tycker överhuvudtaget om tystnad.
      Sista bilden, tack, tack! Små små steg, på väg. Vart? Nej, det vet jag inte, men tar det lilla lugna.
      Kram
      Katarina

      Radera
  7. Funderar på Annas tes och tänker att då var jag nog en antites... Däremot var hjärnan grå, jag kan komma ihåg exakt var jag var när hjärnan uppfattade färg överhuvudtaget igen. Ditt vackra tegel ger så många möjligheter och något i rött skulle säkert lyfta det en bit till. En klätterställning kanske...

    Det är så kul, bra spännande att gå runt och se på hus och färger, kombinationer. Såna promenader tippade färgvalet här. Och snickarna sa - så kan man inte göra... Men promenaderna var många och långa precis som din. Man kan inte bara sluta mitt i. Bilderna är så vackra.

    Jag har alltid velat måla husen i färger som matchar de färger jag vill ha i trädgården. Blev så tydligt när en granne hade en giftigt, osnygg färgkrock mot sin fasad. Gult har alltid varit omöjligt på huset. Men förra sommaren fick jag se en nyans i skärgården mjukt sämskinnsgul till det två varmgrå toner och jag är beredd att tänka om :) Mina trädgårdsfärger kan få flytta åt andra hållet där de inte krockar.

    Kram, Cariina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är intressant att fundera kring hur vi reagerar på färg. Funderar på om svart-vitt-grått kan kännas tryggt, säkert kort. Att välja andra kulörer är - i vår tid - mer ett ställningstagande, kanske till och med ett risktagande. En kollega kommenterade min lek med färg med ett: "Hur vågar du?" Kanske ligger ansträngningen snarare i det egna valet än att se och uppleva färg som andra valt. Jag vet inte.
      Det låter så vackert, en sämskinnsgul möter två varmgrå toner, underbart! Ja, och växterna kan flyttas... =o)
      kram
      Katarina

      Radera
  8. Vilket härligt långt inlägg, jag ville bara se mer och mer av alla vackra hus och detaljer du visade. Jag tycker om den där röda färgen i ditt tegel och den skulle gå så fint mot det dovt gula i dina nymålade ting också.
    Intressant också med allas kommentarer. Jag älskar färg, har mycket färg både inomhus och i trädgården, däremot är ljud jobbigt när det är mycket på jobbet. Måste ha en tyst timme hemma innan jag klarar av att uppskatta musik och inte bara tycker att det är jobbigt och påträngande.
    Vi fortsätter med våra kulörfunderingar här hemma och provmålar - och det blir det inte färgstarkt. Vaniljglass, sa yngsta dottern om färgen. ;)
    Kram Kristina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!
      Instämmer, så intressant med allas kommentarer, får mig att tänka och se än mer.
      Det där med ljud, jag är lik dig i det. Tystnad behövs. Landa och vila i.
      Spännande kulörfunderingar. Vaniljglass låter inte så dumt, mjukt för ögonen och "pratar" säkert väl med omgivningen. Dessa mycket blekt gula toner är några av favoriterna bland växterna mina. Lycka till!
      kram
      Katarina

      Radera

Det är härligt att läsa kommentarer.
Vem du är, vad du tyckt och tänkt. Och känt.
Kanske vill du tillägga något, fråga något.
I vänlig anda.
Varmt välkomna!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...