torsdag 2 juli 2015

Med ögon känsliga för... fluff.

Morgonstund. I förra inlägget kväll och grusträdgården badade i sol. Nu, som sagt, morgon och trädgården är annorlunda. Nu är det gräsmattan, som skymtar som ett ljusgrönt hål som solbadar, medan annat är lite mer yrvaket.

Det är ofärdigt. Jag ser behov av fix och don överallt, men... Jag är också nöjd  med en del. Tycker om lavendeln som bjuder doft och lugn i virrvarret. Tycker också om buxbomen som blev klippt rätt nyligen. Gillar att gå från rum till rum, att "gräsmatterummet" endast anas, men inte kan ses. Att trädgården inte är överblickbar. Tycker om all grönska, där blomningen gärna får vara lågmäld.

Som sagt lavendel. I mängd. Massverkan. En rundel. Den vita doftpionen är på gång. Jättedaggkåpan som bildar kant mot grusgången börjar bli till ett fluff... Egentligen tycker jag den är som vackrast precis innan. Jag är ingen fluffig person, tänker jag då jag betraktar bilderna. 

Morgonsolen lockar mig ner mot gräsmattan och den del av trädgården som är än mer lummig, än mer grön. Precis vid dess början, vid den trånga ingången, frodas kermesbäret - Phytolacca americana - som nu visar skir blomning. Mycket grönska som lyfter blommorna. Och vice versa. Just det.

Blomman skapar ännu en, som skugga på bladet.

Nere vid dammen. Här behöver städas, men inte för mycket, för jag vill ha en känsla av natur. Dock, ta bort en del som inte fungerar, exempelvis några strandiris - Iris sibirica - som inte trivs i det alltför skuggiga läget. Mycket grönt. Inget fluff.

I den lilla hörnan där jag försöker skapa en upplevelse av lund har nu en av krolliljorna börjat blomma. Fler knoppar lovar mer. Jag får anledning att återkomma...

Planteringen vid planket ska göras om. Flera förändringar på gång, då det som jag trodde skulle växa sig lågt blivit högt och tvärtom. Dessutom har en del blivit väldigt yvigt och dränker nu annat. Nåväl, noterar att stjärnflockorna blommar. En del kan bjuda många blommor utan att bli fluffiga. Hm.

Vänder blicken mot rosenhäcken och ser hur honungsrosen blir smått magisk i ljuset med den mörka ligusterhäcken i bakgrunden. Fluff behöver lugn... Eller rättare sagt, jag behöver lugn.

För det kan annars bli för mycket: Fluff, fluff, fluff...

Fluff, fluff...

För mycket... fluff. Men också vackert i sina delar, som här:

Det kan bli för mycket fluff. För mig som behöver lugn i grönska. Kanske handlar det också om att de gröna pauserna speciellt behövs i den lilla lilla trädgården, där alla språkar med alla. Men förmodligen är det så att vi är olika: En del av oss vill ha mycket blomning och gärna storslagen i såväl former som färger. Medan andra, som jag, upplever trädgården mer som ett grönt rum med ögon känsliga för... fluff. Eller kanske känsliga för grönt...

...och visst kommer jag att tänka på Barbo Hörbergs "Med ögon känsliga för grönt". Nu hör jag melodin i huvudet, hennes röst som sjunger. På svtplay ligger en dokumentär om henne, den är endast möjlig att se till och med på söndag den 5 juli, se länk!

Viggo sjunger med. Jag nynnar jag också, men då tittar Viggo på mig som om han undrar över om jag vet vad jag gör och - framförallt - hur jag låter.

Ja, och det vet jag inte. Men en sak vet jag, han är inte fluffig precis =o))








14 kommentarer:

  1. Fint med fluff, men bäst är det tillsammans med något ofluffigt! Som klippt buxbom. Eller Viggo, den perfekta kontrasten :) Jag ser fram emot vårt utbyte senare i sommar!
    Ha det bra!
    /Katarina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mm, det ofluffiga behövs. Viggo är DEFINITIVT inte fluff, ha ha!
      Ja, härligt att ses. O få träffa dig irl, din trädgård (som jag verkligen ser fram emot att uppleva) och... alla få höra om alla dina upplevelser på din resa. Som gör mig grön av avund, men inte mer avundsjuk än jag blir nyfiken, haha! =oP
      Allt gott!
      /Katarina

      Radera
  2. Jag vet vad du menar, visst är det härligt med blommigt fluff men ibland blir man nästan övermätt av det. Då är det skönt att ha lugna gröna ytor i trädgården, där man kan få ro.
    Ha det gott i solskenet/ Titti

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Precis så... det finns en gräns när fluff blir.... fluffigt, då marängen blir alltför... söt... =oP
      Allt gott!
      /Katarina

      Radera
  3. Nu funderar jag över var jag hamnar på fluffskalan, nja... lagom är bäst. Härliga bilder och din damm ser helt underbar ut. Vill ju också har ett vattenblänk, men fegar. Hur har du gjort ditt och vilken skötsel krävs?
    Allt gott
    Anette

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den där fluffskalan... Något vi alla "borde" tänka på, haha! Tack, tack. Apropå dammen.... Grävde en grop, försökte göra hyllor (var noga med dem, det har du igen). Läget halvskugga. Dammduk därpå. Skapade en del miljöer, planterade växter. Vatten däri. Renande växter däri. Sedan en del pyssel med att dölja kanter, rensa dammen från nedfallande löv o frukt (fruktträd som finns just här, inte helt bra), men inte så jättejobbigt. Ingen pump, inga fiskar. Dock har dammduken på en del ställen vid kanten åkt ner till lägre nivå än vattenytan så att vattnet rinner ut... Måste stramas upp, men inget jättejobb. Dock, bra att tänka på att ha en del marginaler vid själva anläggandet.
      Vattenblänk tillför. Tycker det känns skönt att det är en "naturdamm", men andra kan tycka annorlunda. AoT-forumet har en dammavdelning där mycket erfarenhet finns.
      Allt gott!
      /Katarina

      Radera
  4. Nu har jag lyckats läsa ikapp, har varit lite dåligt med läsandet på sistone. Njuter alltid lika mycket av att titta på dina bilder från trädgården, så himla rofyllt. Nog kan jag hålla med om att balansen mellan fluff och ofluff är den bästa. Härliga inlägg från Åbergs också, ett favoritställe även för mig som jag inom kort hoppas komma till:) Ha det fint!
    Varma hälsningar,
    Sofie

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förstår, själv har det varit si och så med läsandet då annat "pockat på". Tack, tack för dina snälla ord, blir glad. Ja, det där med fluff... För bara ofluff vore ju tråkigt...
      Åbergs, underbart. Vill dit igen! Hoppas du får tillfälle snart så du kan njuta pionhavet...
      Allt gott!
      /Katarina

      Radera
  5. Jag gillar att komma in i en trädgård som inte är så fluffig. Där man liksom kan bada i det gröna och ögonen finner ro. Lite japanskt med mycket mossa och porlande vatten. Men dit kommer jag nog aldrig, det blir lite fluffigt omkring mig hur jag än gör. Förmodligen är jag lite fluffig, vet att jag saknar blomningen när slutet av juli kommer och man klippt ner mycket överblommat.
    Du visar otroligt vackra bilder. Känns nästan som jag går omkring i din trädgård och njuter. Viggo och du har det bra där i grönskan.
    Ha en härlig sommardag! Det blir hett idag också!
    Kram Annika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!
      Känner igen mig i det där... Längtan efter icke-fluff... men så kan man också plötsligt sakna fluffet. Det där med "lagom" är inte alltid - någonsin? - lätt! =oP
      Ja, och såväl Viggo som jag söker och gläds åt skuggan som bjuds. Härlig sommar nu!
      kram
      Katarina

      Radera
  6. Fluff och stramt är en bra kombination. När allt växer till sig kan det ibland bli för mycket ´fluff´och svårt att fästa det på bild. Härliga bilder du visar. Ha det fint. Carita

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!
      Precis, de behöver varandra! För mycket stramhet är... tråkigt. För mycket fluff är... för mycket =o))
      Allt gott!
      /Katarina

      Radera
  7. Fluff och stramt, stramt och fluff - det ena behöver det andra :) Men din tanke om att en liten trädgård tarvar mer lugn tror jag fullt ut på. Daggkåpans fluff är rätt fint till en början men sen när det väller överallt och vill sprida sig då åker saxen fram. Men just nu klär de foten kring det stora elefantgräset och det är bra. Funderar på hur det ser ut på åkern egentligen just nu... ..det blommar ju många pioner och irisar. Får nog ta ett par överblicksbilder och studera lite tillbakadraget. Är det lagom eller för mycket?? Det ger sig.

    Ha en härlig kväll! Kram, Carina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mm, allt kommer nära och samman i den lilla trädgården. Fluffet blir "ögonbedövande", liksom...
      Pioner och irisar, nu ska jag strax promenera till dig och hoppas på många vackra bilder (såklart =oP)
      kram
      Katarina

      Radera

Det är härligt att läsa kommentarer.
Vem du är, vad du tyckt och tänkt. Och känt.
Kanske vill du tillägga något, fråga något.
I vänlig anda.
Varmt välkomna!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...