onsdag 7 oktober 2015

Figurer som bordet bjuder

En stund över. En gåva som tacksamt tas emot. Jag tar tag i spaden och fortsätter grävandet och rensandet av det som tidigare var en rosenhäck. Spaden stöter på något hårt, förmodligen en rotbit till. Men då jag lyfter på det täta täcket av flocknäva blir jag förvånad.

Det spaden mött är en tupp skultperad i trä. Nu minns jag! För flera år sedan satte jag den där i grönskan, den syntes knappt, men doldes inte helt under våren. Lagom till påsk, just det. En bagatell, en liten figur att upptäcka för den som vill, tänkte jag då. Strax glömdes den bort, då den helt täcktes av växternas framfart. Nu tar jag in den jordiga tuppen och tvättar den. Ställer den på trappan för att torka. På väg tillbaka till spaden ser jag hur pelargonerna verkar frysa i den kalla vinden. De står fortfarande utomhus, samlade på det gamla industribordet. Jag flyttar in dem, rensar bort döda blad, vattnar och sätter dem i fönsterkarmar och varhelst plats finns eller kan skapas. 

Utomhus igen, jag sköljer av bordet. Grodan, som sedan länge bor här, får nu tuppen som kamrat. De verkar trivas ihop, eller hur?

Det ser ju lite ödsligt ut, kan verka rätt ointressant om man inte stannar upp en stund. Jag stannar upp.

Den blöta ytan gör rostens variationer synliga, det blanka blir en spegel.

Jag tittar länge. Det är som en målning.

Inomhus, vid datorn. Jag vänder bilden upp och ner, tycker mig nu ana ett fågelhuvud. Ser du? Nu ser jag också fågelns kropp...

Jag beskär bilden, ser du fågelhuvudet nu? Gå tillbaka till förra bilden, då ser det ut som om tuppens huvud blir fågelns stjärt. Och tvärtom. Det går inte att bortse från sådant man en gång sett. Så är det.

Den där stunden som blev över? Den är egentligen för länge sedan gången, men jag har tänjt ut tiden så den varar lite till. Jag låter tuppen och grodan få sällskap av ditt och datt...

...men förmodligen behöver de bara varandra...

...och de figurer som bordet bjuder.





10 kommentarer:

  1. Underbar skildring av en trädgårdstoks (av färg&form-varianten) värld och tankevärld!

    Ninnie (i Ramlösa)

    SvaraRadera
  2. Ibland bjuder trädgården på fler än en överraskning. Kul att hitta tuppen igen och så bra den passade på bordet.
    Kram Kristina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det var riktigt roligt att återse den där tuppen... =o)
      kram
      Katarina

      Radera
  3. Wow! Så vackert! Du har så rätt, det gäller att stanna upp och SE.

    Kul att du visade din trädgårdsritning. Ska bli jättekul att följa. Ser ut att bli hur bra som helst. Fint har du ju det redan:).

    Kram,
    Maria

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!
      Ibland har man tur och stannar upp en stund. Förmodligen finns det massor att se och uppleva "bara" vi gör det...
      Ja, hoppas det blir bra det där med häcken och bänken, men det känns som ett bra beslut som bättre passar den lilla trädgårdens förutsättningar. =o)
      kram
      Katarina

      Radera
  4. Så du är också en sån som ser mönster i allt. För att göra det måste man stanna upp, ta sig tid, precis som du säger. Ett visst konstnärligt sinnelag måste man nog också ha, eller ett öppet sinne, som småbarn som ser gubbar och hundar i molnformationerna. De små figurerna gör sig fint mot den rostiga bänken och ja...det ser verkligen ut som en målning!
    Ps: nu har jag sått en del av fröerna, så får vi se om det blir något:-)
    Kram Titti

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, visst ser det väl ut som en målning! När rost blir blött/blankt, så blir det fantastiskt vackert och bjuder upp fantasin till dans. Att kika på moln och se figurer är en rolig lek, för såväl barn som vuxna. =o))
      Kul med fröerna, hoppas nu att de gror och växer till.
      kram
      Katarina

      Radera
  5. Så fint at høna, endelig har fått sin plass :-) og...at du oppdaget henne igjen.
    Fikk inn pelargoneaene igår, klippet ned, vasket pottene og sprøytet for ikke å dra inn insekter (lus). Brukte faktisk tre dager på den jobben.
    Drivhuset er rengjort og idag er det tårene og engletrompetene som skal inn.
    Ha en fin dag :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, känns bra att grodan fick sällskap. O hönan likaså =o))
      Åh, så duktig du är! Förstår att det tog tid... (Här slarvade jag, hoppas nu ändå att jag slipper insektsinvastion...) En hel del fixande såhär på hösten, hoppas på milda och soliga dagar!
      Allt gott!
      /Katarina

      Radera

Det är härligt att läsa kommentarer.
Vem du är, vad du tyckt och tänkt. Och känt.
Kanske vill du tillägga något, fråga något.
I vänlig anda.
Varmt välkomna!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...