tisdag 19 januari 2016

Likt rymmer också olikt

Söndagens sol lockade mig också att vandra en liten runda i den egna trädgården. Ljuset leker, skapar variationer och ger liv åt sådant som annars verkar dött. Jag klickar med kameran, kanske många av samma. Men likt rymmer också olikt.

Det ser onekligen rätt rufsigt ut, framför den mörka ligusterhäcken lutar sig lavendeln åt alla håll. I förgrunden strandiris. Buxbom kan anas här och där i form av lägre häckar och klot. Vårklippning väntar dem alla, men vi är inte där än.

Irisen och ljuset, jag blir smått besatt. "Kill your darlings" borde ju styra mitt omdöme att bara visa en eller högst två. "Less is more", borde ju också... Jo, jag vet. Men så struntar jag i "borden" och tar den plats jag har lust med. För det är något med linjespelet och färgerna, det nästan transparenta anslaget.

Fröställningarna påminner om fågelungar som öppnar sina munnar i väntan på mat. De ser hungriga ut. När man väl har sett något går det inte att bortse ifrån... Små fågelungar överallt.

Blodtoppar fångar också ljus. Som här...

...och här. Olika växtsätt och formen på "topparna" varierar. I bakgrunden anas pergolan...

...som känns tung och naken utan blåregnets grönska.

En annan tyngd, en vackrare tyngd, förmedlar fruktträdet. Likt och olikt blodtoppens lätthet, som också lyser mot en blå himmel.

Snön ges liv, linjespel bestrött med glitter.

Viggo följer med, han gör lite konster i snön och tittar uppfordrande på mig där jag står med kameran i hand och söker motiv. Aha! Jag förstår...  

Jag klickar och han ser nöjd ut.

Så avslutas söndagens lilla trädgårdsrunda, strax kommer kvällen och jag går in. Inomhus efter att ha njutit utomhus är något speciellt. Trött. Nöjd. Lugn. En känsla av att ljuset stannar kvar inombords även när mörkret kommer.








8 kommentarer:

  1. Underbara bilder och en fin beskrivning av din vinterträdgård.

    Lille Viggo är helt förtjusande, liten blank och svart.

    Kram
    Maria

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! =o))
      Viggo hälsar o tackar, så nöjd med din kommentar, ha ha!
      kram
      Katarina

      Radera
  2. Viggo med snö på nosen är sötast i trädgården tycker jag och döttrarna! :)
    Jag är som alltid lite avis när du visar de vackra fröställningarna på irisen, hos oss är de aldrig kvar eftersom fåglar äter upp fröna (eller vad det nu är som händer). Hur som, fina brons och rostkulörer i din trädgård. Men snart vill vi spana efter gult i rabatterna eller hur?
    Kram Kristina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Viggo hälsar o tackar dig och dina döttrar, som - enligt honom - har en mycket god smak och känsla för stil =oP
      Tack! Ja, och angående irisarna: Vet inte, fåglarna är ju här och äter på irisarna, men de flesta fröställningar verkar klara "behandlingen".
      Nu längtar vi efter gult, absolut!
      kram
      /Katarina

      Radera
  3. Stiligt med snö i mustaschen. Katten var ute här igår men när hon plumsade i en snödriva hoppade hon raskt in igen. Visst är det häftigt när man börjar se... Alla dessa figurer som gömmer sig i bilderna. Bara att manuellt förändra fokus genom ett snår med grenar skapar helt olika bilder av samma sak. Visst är det fantastiskt! Då är more verkligen more :) Underbara bilder!

    Kram, Carina

    SvaraRadera
    Svar
    1. V älskar snön... Ja, och det gör att jag blir lite mer vänligt sinnad till vintern, även om jag kanske inte direkt njuter stort alla dagar...
      Visst är det fascinerande med bilder och hur olika fokus och ljus kan skapa helt nya upplevelser. En upptäcksresa som aldrig tar slut, härligt! Tack, blir glad för att du ser det jag ser =o)
      kram
      /Katarina

      Radera
  4. Stiligt, stiligt...jag gillar att du tar den plats du känner för, så roligt för oss anddra att få se allt det vackra i din trädgård....och nu när dagarna börjar bli lite längre och framförallt ljusare, så bara MÅSTE man ut lite...här är lite för mycket snö för att just gå runt i trädgården, men omgivningarna, jag säger bara omgivningarna, de är inte att klaga på....och så fick vi se lille sötnöten lite också, men en härlig "nostasch". Ha det gott. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Viggo hälsar o tackar, stolt över sin "nostasch" =o) (Så bra ord, det tar jag med mig....)
      Ja, nu börjar ljuset kunna locka ut oss en del... Kikar ut, nu snöar det! Nä, det räcker nu... tycker jag, men det struntar Vädret i och gör som Vädret nu vill. Jaja... Det kommer en vår, det gör det. Så småningom, rätt snart.
      kram
      /Katarina

      Radera

Det är härligt att läsa kommentarer.
Vem du är, vad du tyckt och tänkt. Och känt.
Kanske vill du tillägga något, fråga något.
I vänlig anda.
Varmt välkomna!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...