måndag 31 augusti 2015

Sofiero, trädgårdsfesten 2015

Underbara Sofiero. Här hade jag velat vara kvar längre, vandra runt i den vackra parken med alla dess olika miljöer. Sofiero "levererar", men frågan är om trädgårdsfesten gör det? Nu vill jag inte vara tråkig, negativ och småsint. Men det är något som stör min upplevelse och gör mig besviken Vad?

Det här! Plastkrukor! I några av utställningsträdgårdarna är inte växterna planterade, utan står kvar i sina krukor. Ibland är behållarna delvis dolda, men ändå synliga. Ibland verkar man inte ens försökt att dölja dem. Upplevelsen blir en samling växter i krukor, ungefär som i trädgårdshandeln, där man placerar i grupper med valda grannar för att inspirera till köp och merköp. Jag ser plastkrukor överallt. Nej, inte överallt, men det är några av utställningsträdgårdarna som - enligt mig - brister i utförande. Detta känner jag inte igen från andra utställningar. Nu har jag inte besökt Sofieros trädgårdsfest de senaste åren, kanske är detta "det normala" här. Jag vet inte.

Att vandra i en trädgårdsutställning kan ge upplevelsen av att det som visas varit där längre än nyss, att det är planteringar i trädgårdar eller balkonger som är "på riktigt". Det är en illusion, det vet vi. Det kräver mycket arbete och planering, det anar vi. Men det är - i mitt tycke - en del av tjusningen. Jag fascineras inte bara av komposition och växtval, utan också sättet att plantera: Hur man lyckats få ihop det hela och genom olika tekniker lyfta enstaka växter att lysa i samklang med andra. Där mellanrummen, dvs ytorna mellan växterna, är så skickligt skapade att de också blir till blickfång och - för mig - stor inspiration. Så är det tyvärr inte överallt i de utställningsträdgårdar som Sofiero bjuder och då jag ser hur dammduken - jämte alla dessa plastkrukor - också lyser med sin närvaro, blir jag allt lite trött. Jag förväntar mig bättre.

Men nu över till det positiva, lägg gärna märke till skillnaden i skicklighet och engagemang i själva utförandet.

Jag tar många bilder här, blir såväl inspirerad som intresserad. Växterna, färgerna, formerna. De små "staketen". Jag ser på skylten vilka som har skapat detta, men jag nämner dem inte vid namn här. Det skulle kunna verka alltför lokalpatriotiskt. Lite som när MFF möter HIF... =oP


 Dammar intresserar, denna har några vackra inslag.

 Vet du vad den vitblommande växten heter?

Utställningar brukar ju också ha några inslag av "show", så även här. Det är klänningar gjorda av växter som visas upp. Exempel på kreativitet och noggrannhet.

Lekfullt.

 Lekfull är också "anslagstavlan", som skulle kunna inspirera till... Något.

Kanske som en avslutning på ett trädäck, ja, vad vet jag?

Sedan är det ju mycket prylar, massor i utställningen, än mer på försäljningsområdet. Jag är inte så road, för mig är trädgård framförallt växter och samspelet dem emellan. Vad gäller växter finns det inte så mycket spännande att köpa, förstår jag då jag kikar runt. Fast samtidigt... Intresse, tycke och smak varierar. Jag ser många besökare som dröjer sig kvar och verkar glädjas åt allt pynt. Kassarna fylls med såväl växter som ting, folk verkar glada. Folkfest, det är inget att fnysa åt. Jag, som är nörd (jag vet, jag vet) kan ju alltid (också) besöka ställen där växter och dess mångfald spelar större roll.

Nåväl, jag kommer inte hem tomhänt. Glad blir jag då jag stöter på en försäljare av dammväxter, härligt! En tysk ska kommunicera med en svensk, vi tar till engelskan. Men vad heter sumpzon? Vad heter "damm utan pump"? Nåväl, det går ändå rätt bra (tror jag) och med mig hem följer en liten näckros (finsk näckros - Nymphaea tetragona) och två plantor Cyperus longus, som då jag kollar wikipedia kallas dammag på svenska.

Tillbaka till Sofiero. Underbara Sofiero... Vi ser på klockan och måste köra tillbaka hem. Går förbi montern där jag vet att Annika (Naturliga ting) huserar, men ser henne inte. Hon kanske har tagit en paus, hade annars varit så roligt att iallafall bara säga hej. Det får bli en annan gång, för nu hastar vi ut mot parkeringen...

...på vägen ser vi en flotte...
...men framförallt anas en park.

I bilen talar vi om vad eftermiddagen bjudit. Det har varit en trevlig utflykt, men vi är inte säkra på att vi återvänder till nästa år trädgårdsfest. Däremot...

 ...vill vi tillbaka till Sofiero. Vilken fantastisk park, härliga miljöer och planteringar. Att vandra runt här en alldeles vanlig dag måste vara alldeles, alldeles.... underbart.






18 kommentarer:

  1. Men så tråkigt att det inte var mer arbetat, kan verkligen förstå att du blev besviken på det. Tur att det fanns andra att inspireras av. på Sofiero kan man fördriva långa stunder att bara njuta av allt det vackra. Ha det fint!
    Varma hälsningar,
    Sofie

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det var tråkigt. Vi blev nog lite buttra, småsura sådär. Påverkade ju upplevelsen i stort... Men Sofiero är fantastiskt, så parken inspirerade stort.
      Allt gott!
      /Katarina

      Radera
  2. Spot on! Jag har precis samma upplevelse som du. Väl formulerat! Jag hade trevligt och åker gärna tillbaka till Sofiero, som är fantastisk, fast utan trädgårdsfesten.

    Fina bilder har du i alla fall lyckats ta. Jag fick faktiskt inte ens lust att plocka fram kameran.

    Kram,
    Maria

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh så skönt! Ja, alltså inte att du också blev besviken, men att vi delar upplevelsen.
      Tack, ibland behövs kameraklicken som också fångar det vackra, att det också fanns där. Ja, så att vi inte bara minns annat...
      kram
      Katarina

      Radera
  3. Förstår att du känner dig delvis besviken. Ett snyggt helhetsintryck är väl just hela grejen på en utställning. Nåväl.. Jag har aldrig varit på trädgårdsfesten och aldrig på Sofiero. Men nu vet jag att ett vårbesök i parken är det som lockar mest.

    Tack för härliga bilder! Kram, Carina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!
      Sofiero som park är underbar! (Kanske i kombination med ett besök på Malmö Garden Show, som brukar vara månadsskiftet maj-juni...) O så en tur till Åbergs. Ta fram kalendern! =o))

      kram
      Katarina

      Radera
  4. Ja, Sofiero är faktiskt trevligare utan "jippo". Fina bilder i alla fall!
    Ha en trevlig kväll!
    /Katarina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!
      Blev så sugen på att uppleva Sofiero en alldeles vanlig dag... =o)
      Allt gott!
      /Katarina

      Radera
  5. ...och jag som aldrig varit där njuter av dina vackra bilder. Jag är inte speciellt road av jippon och utställningar men skulle gärna promenera en dag i den vackra miljön. Ett stort minus för plastkrukorna!

    SvaraRadera
    Svar
    1. När jippon också blir till något "på riktigt", utställningsdel som verkligen står för kunnande, skicklighet och kreativitet, så kan jippon vara fantastiska... i mina ögon. Då kan det kännas OK med tingeltangel, chips- och ostförsäljning osv. Nåväl, ett besök i parken Sofiero rekommenderas varmt.
      Allt gott!
      /Katarina

      Radera
  6. Var också på Sofiero igår. Några småidéer fick jag men det var inte den där upprymda känslan som man kan få av att bli inspirerad. Jättetrist med plastkrukorna!
    Må så gott!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, vi kanske sågs utan att veta om det! =o))
      Kul ändå med småidéerna, blir ju nyfiken...
      Allt gott!
      /Katarina

      Radera
  7. Åh, tack för alla fina bilder du visar, jag blir i alla fall inspirerad. Synd med krukorna, det kanske är av praktiska skäl eller också tidsbrist. Ha en fin vecka. Carita

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, tack. Kul att du blir inspirerad, det blev jag också av en del på utställningen.
      Men inte allt, som sagt. Oavsett orsak till plastkrukor och dammduk så gör detta - i mitt tycke - att utställningen inte höll för mina förväntningar. Men det fanns sådan jag uppskattade också.
      Tack detsamma: En god vecka!
      önskar
      Katarina

      Radera
  8. Tack för att jag fick följa med på färden. Hade nog delat din upplevelse i stort, både ris och ros.
    Vi var på Sofiero en helt vanlig dag i våras och det var en underbar dag med rhododendronblomningen och inga köer till fikat. ;) Föredrar nog en sådan dag.
    Kram Kristina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Härligt att ha dig som sällskap! =o))
      Ja, en alldeles vanlig dag på Sofiero, det är det jag längtar efter... (Kanske bloggträff där till våren?)
      kram
      Katarina

      Radera
    2. Hade väl varit väldigt trevligt. Träff alltså.
      Kram Kristina

      Radera
    3. Kristina, vi försöker få till det! Kanske en informell träff till våren, picknick i det gröna =o)
      kram
      /Katarina

      Radera

Det är härligt att läsa kommentarer.
Vem du är, vad du tyckt och tänkt. Och känt.
Kanske vill du tillägga något, fråga något.
I vänlig anda.
Varmt välkomna!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...