lördag 6 januari 2018

Oj, det var länge sedan!

Oj, det var länge sedan! Vintergäcket kikar försiktigt på mig medan jag förmodligen vrålstirrar tillbaka. 
Redan? Konstaterandet blir till en undran, förundran. 
Jag springer in efter kameran, för särskildheter av detta slag behöver fångas på bild för att riktigt begripas och bli trovärdiga. För såväl mig som dig.
Klick! 

Viggo står där och verkar inte helt nöjd med att behöva vänta på den stundande promenaden. Men det går ju inte att lämna en trädgård som bjudet en sådan överraskning. Jag måste... Jag kikar mig omkring och då ser jag ännu en som lyser gul bland alla bruntoner. 
Klick klick! 

Nu är Viggo trött på mig. Men det är inte jag. Känslan av lust, spänning och hopp behöver följas. Det blir en liten runda här och nu. 

En del julrosor blommar. Jag får lust att klippa bort det angripna och medfarna, känna doften av fuktig mylla och bli... Viggo väntar. Som sagt.

Bara en liten sväng ner till hörnet vid dammen. Bland vissna blad... snödroppar!

Nu inleds en ny tid. Kyla och snö kan komma. Men också försvinna. Små tecken här och där. Det förväntade blandas med det osannolika. Hopp och glädje, oro och (för)tvivlan. Trädgårdsliv för oss som vet. Andra har ingen aning.


Oj, det var länge sedan! Det förra inlägget skrevs i september och sedan har dagar, veckor och månader skyndat fram och förbi. Framtid blev till nutid blev till dåtid i rasande fart, medan bloggen fick vila. Det har känts skönt. För att nu vakna. Det känns riktigt bra.



Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...