söndag 10 augusti 2014

Morgon efter regn

Det är en morgon efter regn. Ett välkommet regn efter dagar av sol och värme, dygn av torka. Tvätten är mer än blöt.

Jag fick en bit planta av en god vän. En aster, jag tror att det är en skogsaster - Aster divaricatus. Läser mig till att den ska trivas i torra och skuggiga lägen. Jag vet Platsen!

Rosen Henry Hudson brukar vara en favorit med friskt grönt bladverk och vita blommor. Nu gult istället för grönt, blekt skärt istället för vitt. Det senare på grund av blötan. 

Hornviolen - Viola cornuta 'Victoria's Blush' - är smått tilltufsad av väder och vind och... en trädgårderare som inte nypt av det överblommade, vattnat vid torka osv. Nåväl, nu flyttades krukan från den tidigare platsen, som var lite undangömd på markplan, till ögonhöjd på det rostiga bordet. Allt för att synas och inte glömmas bort.

En del lägger sig ner av vattnets tyngd, men inte ormroten, som står stadigt upprätt. Vilken sort är det jag har? Jag googlar och det verkar finnas en mängd variationer. Hursomhelst är mina friska och glada, förmodligen bärare av ett mycket vackert namn.

I "lunden" lyser nu vaxklockan - Kirengeshoma palmata. I år är den praktfull med mängder av knoppar.

Blött, blött, blött. Torra och vissna blad, fallfrukt. Ingen vacker syn, men jag noterar ändå att den omgjorda planteringen, se inlägg, börjar växa ihop så smått även om den är långt ifrån "färdig".

Jodå, några äpplen kvar på trädet, allt är inte fallfrukt. Än.

Fast en del har hamnat i dammen. Dags att städa!

Jag vänder blicken åt ett annat håll. Kermesbäret - Phytolacca americana - fångar solen. Grenarna böjer sig tungt och behöver bindas upp om gången där bakom ska kunna nås. I bakgrunden anas olika kärleksörter, som nu inleder sin storhetstid.

Bland kärleksörterna har en ängsnäva - Geranium pratense - inlett sin andra blomning.

Jag älskar dessa nävor, de är så självklara i all enkelhet.

Ett fågelbad bland all grönska.

Strandirisens blad.

Den mycket höga, den är en bra bit över två meter nu, vita hängpimpinellen - Sanguisorba Tenuifolia 'Stand Up Comedian' lutar sig över gången och tar stöd av rosorna. Den har annars ett stadigt växtsätt, men det är synd att den blir så väldigt hög. Sisådär en och en halv meter hade varit vackrare på denna plats.

I köksträdgårdens pallkragar behöver det storstädas. Nåväl, om jag beskär bilden och bara visar den vackra gurkörten - Borago officinalis - så verkar det genast bättre.

Ett bord målat i egenblandad linoljekulör...

Jag söker en nyans som pratar med den mörka blodtoppen - Sanguisorba officinalis.
Så här.

Endast enstaka blommor på stockrosorna nu.

Jag öppnar fönster och släpper in luft, som är härlig att andas en morgon efter regn. Solen lyser, men  himlen bjuder också moln. 

Både regnjacka och solglasögon får följa med på hundpromenaden... Ja, det är förmodligen också en morgon före regn. 







8 kommentarer:

  1. Visst är det härligt efter regnet. Allt känns lite skönare nu när temperaturen dalat något. Skogsastern hade jag i min förra trädgård. Tycker så mycket om den. Kanske skulle ha en här också, den skulle nog trivas på min skuggiga tomt. Ha det så gott/ Kram Titti

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, underbart att andas luften efter regn. Sommaren fortsätter, men rätt skönt nu att njuta något annorlunda väderlek än "tropisk värme". Ser fram emot att prova skogsastern här..
      kram
      Katarina

      Radera
  2. Så flotte bilder du har tatt! Det er så vakkert med dråper på plantene, og er blir jo bare glad av å se de nå etter så lang tid med tørke. Blodtopp må jeg bare få tak i, for den er så fin.
    Her regner det som bare det i dag, og det er herlig.

    Ha det godt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Efterlängtade regn... även idag en morgon efter en regnig natt. Blodtopp är en av mina favoriter, underbar (även om just varianten Sanguisorba officinalis kan behöva lite stöd för att inte lägga sig över annat).
      Allt gott!
      /Katarina

      Radera
  3. Vackert inlägg. Tack för morgonturen i din trädgård.
    Kram Anette

    SvaraRadera
  4. Wow för den nyansen och kombon!! Det kliar i fingrarna när jag ser, jag lyfte i en pigmentpåse häromda'n... ..men nej jag ska lugna mig. Spara ett minne, en inspirationsbild :)

    Tänk att man kan bli så glad för regn. Rensade igår och det går så lätt, så lätt mot innan. Jag vågar plantera igen. Den där vita som svävar så högt just nu när mina egna redan blommat över... ..den blir jag sugen på. Visst är de fantastiska de där :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Visst är det kul! Vill gärna göra mer, prova på osv, men får också lugna mig. Måla färdigt det som påbörjats, fånga stunderna nu när väderleken börjat busa (plötslig åska, regn och hagel igår - inte så bra för nymålat).
      Men - precis som du skriver - visst blir man ändå glad över regnet. Blötan behövs, växterna dricker så det hörs. Sanguisorborna är... ja, du vet, jag är förförd.. Den vita är kaxig, rätt stadigt står den där. Tror kanske 3 meter hög. Tyvärr verkar den inte fröså sig, men ska försöka plocka frön i höst och prova mer kontrollerat. Hojta gärna om du vill ha.
      kram
      Katarina

      Radera

Det är härligt att läsa kommentarer.
Vem du är, vad du tyckt och tänkt. Och känt.
Kanske vill du tillägga något, fråga något.
I vänlig anda.
Varmt välkomna!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...