Något prasslar, någon hörs. Vad? Vem? Jag vet inte än, men jag undrar. Det kan vara en fågel i trädet eller kanske en igelkott i buskarna. Det kan vara Viggo som nosar sig fram där kvarterets katter nyss varit. Fast... han är ju här och inte där.
Där? Ljudet tycks komma från dammen. Ibland kan man inbilla sig, höra sådant som kanske ändå inte låtit. Men för en liten stund sätter jag den egna tvekan inom parentes, bejakar nyfikenheten och undersöker möjligheten. Jag går närmare och hör ett...
...plums! Fallfrukt? Det som trädet släppt möter dammens vatten. Se själv, några små äpplen flyter omkring, det var nog dem jag hörde nyss.
Det vore en enkel förklaring, orsak och verkan, något att vila i. Eller? Jag böjer mig ner och... Oj! Plötsligt händer det! Jag ser, visst ser jag, men för säkerhets skull sträcker jag mig efter kameran för att fånga det huvudet inte helt och fullt fattar. Det är den 4 augusti, se
inlägg, och det blir många bilder som tas av denna groda, som inte alls verkar störas. Den simmar hit och dit, placerar sig här och där medan jag klickar. Ibland känns det som vi har ögonkontakt.
Ännu ett liv, det är fantastiskt att en liten groda har bosatt sig i och vid min lilla damm här i staden. Nu förändras min tillvaro i trädgården, dammens miljöer (och invånare) ges extra uppmärksamhet och mer därtill. Jag blir smått besatt. Men grodan kan vara svår att upptäcka bland all grönska. Det handlar om att stanna upp för att se.
Vattnets mörker är också dess kamouflage. Den ljusa randen på ryggen lyser och gör den annars dolda synlig.
Ibland sätter den sig på en sten och verkar vila därpå.
Men oftast döljs den av dammens växter, stenar och vatten. Den nära omgivningens grönska är också dess hem.
Kommer den att övervintra här? Jag vet - i stort sett - inget om grodor. Fått reda på att "min" är av "den ätbara sorten", men blir inte hungrig. Hursomhelst så är det fascinerande när natur väljer något som människan konstruerat till sin egen boplats. Som här, av mig, en anlagd damm. En damm som förvisso är "naturlig", eller snarare naturlik, då den är renad med växter, dvs inga pumpar och dylikt. Vald. Utvald. Plötsligt, det bara hände, en groda i dammen! Eller, rättare sagt, plötsligt upptäckte jag någon som funnits där ett tag. Hur länge? Sedan när? Grodan är nog ingen ny bekantskap för småfåglarna som bor och lever här, säkert inte heller för igelkottarna som då och då dyker upp. Grannskapets katter har förmodligen också koll och husets tax verkar inte alls förvånad. Jag är den som sist får veta.
För fler inlägg, se
länk.
