Vår eller sommar eller vad du vill

Våren är förbi. Sommaren har anlänt. Enligt Expressen, enligt SMHI. Jaha, fast jag tycker nog ändå att det är vår ännu. Så sent som igår kom vinterjacka och mössa till användning, då vi begav oss till hundfältet. En förnuftig, jojo, klädsel, som lockade fram avundsjuka blickar hos huttrande och muttrande hundägare. Idag värme. Vårvärme, jag insisterar. För våren är en så löftesrik tid, jag vill hålla kvar den lite till. Några bilder från alldeles nyss.

Här kunde finnas fler tulpaner... Några lyser i mitt-på-dagen-solen.

Narcissen 'Thalia'.

I rosenhäcken denna mörka tulpan. 

Plockar några narcisser och tulpaner, sätter i glas.

Ut igen! I vrån, där jag förvarar växter på väg in i eller ut ur trädgården, ser jag att det lyser blått. Ett loppisfynd från förra året, en planta ormöga: Hejsan!

Solen lyser. Den värmer. Solen på trappan lyser också, men bland det glatt gula finns en del visset. Plocka, plocka.

Det blir allt grönare, allt frodigare. Lyfter blicken, nu blommar päronträdet. Här syns också grannens björk grönska i bakgrunden.

En underbar tid, kalla den vår eller sommar eller vad du vill. Aklejorna visar knoppar, så också en del pioner. Rosorna visar grönt, blåregnets bladverk spricker ut. Så mycket är på gång, på språng. Så även jag. Nu byter jag inomhus mot utomhus en stund!

För fler inlägg, klicka här!

Jag tror fel

Jag har lagt ut gift, jag har plockat och plockat och... tror nästan att jag plockat dem alla, men jag tror fel. Vet inte om just snäckorna är de glupskaste, undrar om de där åkersniglarna inte är värst ändå. Mördar? Spanjorer? Inte setts till. Med tillägget än, för två sågs spankulera omkring här i trädgården förra sommaren.

Jag tror att jag tar en vacker och harmonisk bild på kungsängsliljan, som lyser vit där under rosenbuskarna. Jag tror att jag kommer att vila blicken, njuta och känna frid. Jag tror fel. Det enda ögonen ser, då jag kikar på bilden nu, är...

...denna rackare, liljebaggen. "Bli kvitt liljebaggar!" Så lyder en bloggrubrik som jag finner då jag söker. Intressant. Länk!

Jag kan inte låta bli att tänka på stekta ägg då jag ser dessa tusenskönor. Nej, jag vet inte, jag är inte riktigt förtjust, även om stekta ägg annars gillas. De vita pärlhyacinterna ser trötta ut. Jag tror - helt rätt! - att jag ska stoppa något annat i krukorna. Vad? 

Dessa vita (!) primulor fyndade jag på växtloppis förra sommaren. Trodde jag. Då. Nu vet jag annat, men de är ju rätt söta ändå.

 Inga myror än på pionknoppen. De är nog snart där. Tror jag.

Jag tror att jag reparerar den runda gräsmattan, då jag sår, göder och vattnar. Koltrasten vet bättre och njuter såväl frukost, lunch som middag på denna gröna "tallrik".

I trädgården kan jag hoppas och tro, men sällan riktigt veta. Jag kan ana och nästan förutspå, men säker är jag inte. Det är på gott och ont. Mest gott, tror jag. Ja, tror mig veta.

Vårtecken 20 april

Våren är nu en självklarhet, vintern känns mycket avlägsen. Fast den varma jackan finns fortfarande till hands, ibland kan vinden vara kall. På hundfältet igår hade en ägare shorts, röda. Vita ben, alldeles kritvita. Också det ett vårtecken. I trädgården blir det allt grönare. En del av det som blommade för en vecka sedan är nu visset, som de tidiga narcisserna och tulpanerna. Annat tar över. Blicken vandrar, stannar upp en stund för att sedan söka sig vidare.

Framförallt... det har blivit så grönt. En mängd gröna nyanser, speciellt då solen leker. Nedan är det bladen på den mörkt blå stjärnhyacinten - Camassia leichtlinii 'Coerulea' som fångat ljuset. När blommar den? Det kan bli fint där de står i ett hav av flocknäva - Geranium cantabrigense 'St. Ola'. En så bra marktäckare den är! Allt under rosornas grenverk, som nu också visar grönt. I bakgrunden buxbom, som behöver klippas. Ja, här finns att göra.

Grönt, grönt, grönt.

Nere vid dammen dyker nu kungsängsliljor upp bland alla scillor.

Även blodörten - Sanguinaria canadensis - kikar fram här.

Jag dröjer mig kvar nere vid den lilla platsen under äppleträdet. Dammen är under städning, jag har börjat tömma den på vatten, som blir bra gödning. Illaluktande och stinkande. Nu vore det bra att vara täppt i näsan.

Utsikt från korgstolen. Här syns den låga vattennivån. Den vita kabbelekan - Caltha palustris var. alba - blommar nu.

Från gräsmattan.

Från den lilla köksträdgården. Tänk när planket är täckt med grönska...

I pallkragen grönskar det av bladpersilja, som överlevt vintern. Några vårblommare har också hamnat här. 

 Jag återvänder till korgstolen och låter blicken vandra bland sippor och vivor.

Sjömanshjärtat - Dicentra cucullaria - är på gång.

Jag lyfter blicken, äppleträdet grönskar. Nej, inte riktigt än. Det är rosen Mme Alfred Carriere som ännu står för bladverket. 

Men snart så...

Vårbommande narcisser, pärlhyacinter och tulpaner pryder trädgården här och var. Bland annat. Då jag promenerade runt la jag märke till att brunnävan - Geranium phaeum - börjat blomma så smått.

 En absolut favorit. En annan favorit kan anas här =o)

För fler vårtecken, klicka här!

Lovord, tack! (Och ska bordet bli svart?)

Jag vann budgivningen! Alldeles nyss ropade jag in ett bord på auktion. Det är en nätauktion, de andra budgivarna syns bara med kundnummer, man ser inga ansikten och kan inte läsa av någons minspel. Man vet aldrig vad deras nästa drag är. Jag vill ropa till dem att sluta lägga bud, jag vill inte att priset höjs. Men de skulle förmodligen inte lyssna, utan blänga tillbaka och muttra ett irriterat "Och du då?!?!" 

Först är det flera som ger bud, priset höjs från utgångsläget. Några droppar av. Jag träder in och lägger ett bud som höjer nivån några steg. Den som budar emot ger upp. Bra! Men då, just precis då, när känslan av att det här nog blir ett väldigt bra pris, dyker kundnummer, nej, jag tänker inte skriva det, men iallafall, dyker en ny budgivare upp. Personen vill inte ge sig, utan budar och budar och budar. Så irriterande. Jag ger upp. En stund. Funderar, känner efter. Sysslar med annat. Brer en macka, äter den. Tanken på bordet lämnar mig inte. Funderar och känner efter lite till. Transporten kommer ju också att kosta en del. Fast just ett sådant här bord dyker inte upp varje dag, inte ens varje vecka eller månad. Jag lägger ett bud, nu är det bara en en liten stund kvar på auktionen. De lagda buden ställs mot varandra, men mitt maxbud överstiger den andres, som visar sig vara 900 kr. Klockan 14.59.39 står jag med det högsta budet, som nu är 925 kr. Mitt maxbud är lagt på 1.000 kr och jag vill inte gå högre. Klockan går sakta. Jag väntar. Ingenting händer på sajten, förutom att klockan tickar. Minuter blir så småningom till sekunder, jag håller andan. För att andas ut. Klockan 15.12.00 meddelas att jag vunnit budgivningen. 

Det är ett slitet gammalt bord i plåt. Längden är 150 cm, djupet 66 cm. Höjden är 96 cm. Tanken är att det ska fungera som planterings- och arbetsbord i trädgården.

Nu står det på en auktionsfirma i Helsingborg och jag längtar så efter att få hit det. Jag tror - ja, jag hoppas verkligen - att det kommer att bli bra här. Att det blir både praktiskt och vackert. Det ska stå nära vatten och avlopp. Lätt att vattna nyplanterat, skölja av osv. Får nog plats med rätt mycket på hyllan, bra förvaring. 

Bordet behöver repareras, för jag vill att det ska hålla länge och stå ute året runt. Vandrar runt på nätet och läser mig till att jag behöver en stålborste för att ta bort rosten. Sedan grunda med rostskyddsfärg. Som rostskyddsfärg används idag - ja, jag fortsätter att läsa andras klokskaper - zinkfosfatfärg inom kulturmiljövården. Tänker att jag idkar kulturmiljövård, så det får bli sådan färg. Sedan linoljefärg. Det ska inte gå längre tid än ett dygn mellan att zinkfosfatfärgen och linoljefärgen stryks på. Två lager linoljefärg ska det vara. Minst. Läser vidare att traditionellt målas plåt med s k linoljefernissa, dvs kokt linolja och inte den hartsprodukt vi idag kallar "fernissa" och pigmentet kimrök. Denna färg sägs vara oöverträffad för målning på gamla plåttak. Källa. Alltså, det där sista fattade jag inte riktigt, men tänker att jag nog kan få goda råd hos Byggfabriken, där jag lånat nedan visade bilder.

Vilken kulör? Jag funderar på svart. Mina pallkragar (som skulle behöva målas igen) är strukna i en mycket mörkt grå-svart ton som heter grafit. Nu när jag ser den nära de andra svarta nyanserna, känns den ju rätt grå. Men därute i trädgården, mot grönskan, upplever jag den som svart.

Mitt lilla runda bord, som också behöver målas om, har nu en färg som heter järnoxidsvart.

Ser att det också finns en nyans som heter bensvart. På byggfabrikens hemsida upplever jag att denna kanske är den allra svartaste av de svarta.

Ja, vad tror ni? Blir det bra med detta bord? Snälla, säg ja och ös gärna på med lovord, tack. Var det ett riktigt auktionsfynd? Snälla, säg ja, och även här lämpar sig lovord väl, tack. Ska jag måla det svart eller kanske välja en helt annan kulör? Snälla, säg vad du tycker och tänker. Nu. Ja, nu innan färgen är inhandlad och bordet är målat. Sedan är det endast "jasägare" och lovord som gäller =oP

Mer om svart, se här!

Ibland vet man. Då visste jag.

Blicken vilar en lång stund på trädgårdens nytillskott. En rätt tung sak, som någon format vackert till en mjukt rundad skål. Den är tillverkad i Indien och gjord av gamla bilfälgar. I skålen har jag nu planterat strandtrift i rosa och vita toner. Nu står det skira och vilda mot det tunga. Jag tittar och tittar och tittar. Smått besatt av skålens form och dess rost, så vacker den är. Tänk om den kunde berätta! I sitt tidigare liv har den farit omkring på vägar och upplevt både ditt och datt. Sedan ratad, förmodligen sedd som oduglig och värdelös. Så har någon kommit på att det där, det där är ingen fälg längre, det där är något annat. Rätt mörbultad måste den ha blivit, då den formats om, för att sedan resa långt, kanske med båt. Förmodligen med båt. Sedan hamnade den i en butik. Jag råkade traska in och blicken fastnade omedelbart. Ibland vet man. Då visste jag. Ja, så den fick följa med hem. Nu är den här. Slutet på dess resan, dess historia? Nej, en fortsättning. Förmodligen kommer jag att då och då trötta ut er med många bilder som visar hur vackert skålen lyfter sitt innehåll och pratar med sin omgivning. 

En liten annan vinkel. Här framför rosenhäcken med julrosor. Narcissen 'Thalia" håller på att slå ut. I bakgrunden anas det blå havet av scillor.

Den står så att den syns från flera håll. Här möts flera vägar, en liten rondellskål om man så vill. Så rörigt det ser ut i pallkragarna! Nej, det är väl ingen bild att visa upp...

Jag beskär bilden och vips är oordningen borta. Tänk så enkelt det är att städa! Det är en bild tagen igår kväll, tidig kväll. Ljuset är vackert.

Det blev väldigt många bilder tagna av denna skål. Olika vinklar, olika ljus. Många likadana, snarlika variationer av densamma. Datorns bildbibliotek klagar på bristande minne, så bäst att rensa bort en del. Göra plats för nya, för nya blir det. Den här resan har bara tagit sin början...