Ödmjukhet. Låter fint. Jag känner på ordet, vrider och vänder. Det är tidig morgon, vindstilla. Mildväder. Solen är yrvaken, men ljuset har varit här en stund. Lördag. Det skulle kunna vara en dag med sovmorgon, ligga-och-dra-länge-morgon. Men jag lockades upp och här sitter jag nu med kaffemuggen till hands. Taxen? Han ligger vid fötterna. Sover. Drömmer.
Jag öppnar fönstret och ser hur grannens björk fångar morgonsolen.
Ödmjukhet kan vara detsamma som tacksamhet, men - tror jag - med inslag av insikter om de egna begränsningarna och tillkortakommanden. Att se och känna sin litenhet i det stora. Men inte självutplåning, utan med inslag av självuppskattning. Lagom mycket. Är ödmjukhet att vara lagom?
En liten tax är sällan lagom. Nej, han inser inte sina begränsningar och tillkortakommanden. Enligt honom själv är han en rottweiler eller något annat stort. Och snabbt. Och coolt. Han Äger!
Att vara lagom, vad är det? Hamnar i en gammal text som beskriver typiska kvinnliga egenskaper och här nämns ödmjukhet, underordning och mildhet. Visst låter det som ett "gilla läget" om än läget ogillas. Idag är det den 8 mars, den internationella kvinnodagen. Förmodligen framstod inte de kvinnor som kämpade för de rättigheter som vi idag ser som självklara som ödmjuka. De verkade kanske genomsyras av högmod, då de inte accepterade den (under)ordning som givits dem av andra. De blev säkert förödmjukade och ifrågasatta inte bara utifrån vad de ville utan också om de överhuvudtaget hade rätt att vilja. Jag kan känna respekt, beundran och tacksamhet - ödmjukhet? - inför deras mod och kraft.
En vacker OCH taggig dam kan behövas en sådan här dag, Dagmar Frau Hastrup.
Ödmjukhet var det. Ordet används lite hursomhelst märker jag då jag vandrar runt med hjälp av datorn. Ofta handlar det om tacksamhet. Ibland handlar det - som sagt - om självkännedom och här verkar inte sällan ödmjukheten vara en medveten hållning. Martin Luther King Jr. sa att "Den som är ödmjuk vet det inte själv". Ja, så något man är, kanske utstrålar, men inte på ett medvetet plan. Ödmjukhet är på så vis ovissheten om densamma.
Kanske är det så att ödmjukhet ligger i betraktarens öga, dvs vi upplever då och då att någon annan utstrålar ödmjukhet. Vi är känsliga och dömer fort: Är det äkta eller oäkta? Äkta ödmjukhet är beundransvärt, något som känns okonstlat och icke-ansträngt. Oäkta är nästan värre än ingen alls. Eller?
I trädgården kan ibland växternas möten med varandra kännas ansträngt och krystat, det som verkade så bra i tanke blev i praktiken inte alls... Nej, det är inte bra, det känns inte rätt! Men ibland känns det självklart och då är det som vackrast.
En gång träffade jag Dalai Lama. Nu var det ju inte bara han och jag, utan Victoriastadion i Lund var fylld till brädden med folk som löst biljett. Han på scen, jag i folkhavet. Han rörde sig sakta, talade med lugn röst och verkade inte säga något sådär i onödan. Värdighet och stadga. Värme. På en fråga, minns inte vad den var, men tror den handlade om Dalai Lamas syn på homosexualitet (där han - vad jag har förstått - är motståndare ), svarade han, medan han blickade ut mot publiken, mycket lugnt att han hört frågan, men att han inte tänkte svara på den. Samtalsledaren insisterade inte, utan verkade nöjd. Publiken likaså. Sättet och utstrålningen verkade ödmjukt och detta hade också sin verkan. Det blev tyst. Över till nästa fråga...
Att någon utstrålar ödmjukhet, tillskrivs ödmjukhet, kan innebära makt. Att kritisera någon, ifrågasätta någon, som utstrålar ödmjukhet är svårt. Tänk på folk med makt, publika personer. Inte sällan handlar vårt gillande av och vår respekt för den personen om huruvida hon/han visar ödmjukhet överhuvudtaget och om så är fallet kommer frågan: Är det äkta vara?
Du, skulle det inte handla om trädgård? Hallå! Tillbaka till ordningen!
Mm, du har rätt. Men temat väckte min nyfikenhet, jag kunde liksom inte låta bli att se vad som fanns där bakom hörnen i den labyrint av betydelser och värden som ordet ges. Men kanske bäst att va' tyst och låta denna dagen ta sin början. (Bilden från en pub i London, där varken vi eller de andra gästerna inspirerades av budskapet.)
Du, skulle det inte handla om trädgård? Hallå! Tillbaka till ordningen!
Mm, du har rätt. Men temat väckte min nyfikenhet, jag kunde liksom inte låta bli att se vad som fanns där bakom hörnen i den labyrint av betydelser och värden som ordet ges. Men kanske bäst att va' tyst och låta denna dagen ta sin början. (Bilden från en pub i London, där varken vi eller de andra gästerna inspirerades av budskapet.)
Kikar återigen ut och det verkar bli en riktigt fin dag. En dag som nu alltså tagit sin början, sina första kliv. Fortfarande vindstilla, nu med mer sol. Vårblomning i trädgården. Fågelkvitter. Ljuset. Solen. Livet är inte så dumt en sådan här lördagsmorgon i mars, tänker jag med en känsla av..., insikt om... och kanske t o m utstrålning av... Ovissheten sägs vara dess förutsättning, så om detta vet jag intet och vill intet veta.
Det var i måndags, en del påskliljor visar knopp. Vintergäcken börjar bli trötta. Trädgården förändras för varje dag, stund.
Oj det var mycket intressant om ödmjukhet, kan bara hålla med Martin Luther King Jr.
SvaraRaderaKram
Tack!
Raderakram
Katarina
Aha... ..gillade det där! Tacksamhet med inslag av självinsikt om mina tillkortakommanden och begränsningar. Så tänker jag att det är. Lagom är bra i rätt sammanhang. Lagom är dock inte synonymt med ödmjukhet för mig. Björkarna har börjat ändra färg, blivit rödare i grenar och krona. Snart kommer de tona i grönt :)
SvaraRaderaHa en skön kväll! Kram, Carina
Tack!
RaderaNej, inte heller jag tycker lagom är detsamma som ödmjukhet, men jag tror att icke-lagom tolkas som ödmjukhetens motsats.
Björkarna är på gång... som så mycket annat därute. Underbart!
Go' söndagskram
/Katarina
Wow! Vilken text,
SvaraRaderaVilka funderingar!
Och, kul att läsa var det oxå ;)
Vad mycket längre våren har kommit hos er. Här i Stockholm har precis påskliljebladen stuckit upp ur jorden. Men idag har solen strålat från en klarblå himmel hela dagen så nu går det fort!!
Ha en fortsatt trevlig helg!
Wow! Vilken kommentar! =oP Tack, tack!
RaderaJa, riktig vårkänsla här nu! Blir dagen som gårdagen så kommer kommer förmodligen det att visas påskliljeknoppar hos er snart också.
Fortsatt trevlig helg!
/Katarina
Underbar text Katarina! Den hade passat i "Tankar för dagen"!
SvaraRaderaDu är så klok och låter dina tankar ta plats. Är glad att jag är en av dina vänner!
Kram Märit
Märit, tack! Sträcker på mig och blir en smula stolt (nej, nej, inte tecken på högmod... än. =oP)
Raderakram
/Katarina
Kloka tankar kring ödmjukhet. Jättefint.
SvaraRaderaHoppas du har en härlig vårhelg.
Må så gott
/E
Tack, tack!
RaderaUnderbar vårhelg här i Malmö. Hoppas ni också har sol och värme. VÅÅÅÅÅÅR!
Allt gott!
/Katarina
Vad fint du skriver om ödmjukhet!
SvaraRaderaUnderbara bilder bjuder dessutom på :)
Ha det Gott!
Tack, tack! Blir så glad över uppmuntrande och värmande kommentarer! Ja, för ibland kan jag bli osäker: Vad var det egentligen jag skrev o var det nå't att verkligen dela med sig av? Ja, så tack till dig (o andra förstås).
RaderaAllt gott!
/Katarina
Åh, vad du skriver bra! Nu ska jag fortsätta att läsa tidigare inlägg i din blogg!
SvaraRaderaAllt gott, Monica (med bloggen Tjernhus)
Tack, tack! Din snälla kommentar gör mig glad!
RaderaAllt gott!
/Katarina
Intressant att läsa din text och helt klart är det en poäng i den. På tal om Dalai Lam såg nåt om att han är för homo. Hoppas det år så, ju fler desto bättre som går ut och tar ställning.
SvaraRaderaHa en fin torsdag
kram Meta
Tack!
RaderaJt ag är inte säker på vad DL står i frågan, googlade nyss och vad jag förstår svarar han ibland utifrån sig själv och ibland utifrån buddistisk tradition. (Kollade bara lite kvickt, kan säkert finnas andra aspekter.) Nåväl, i min text ovan var det menat som ett exempel att intrycket av ödmjukhet kan skapa acceptans för mycket som annars inte hade accepterats. Dvs makt, då frågor som annars ställts inte ställs. Vad gäller homo så håller jag med dig: Mänskliga rättigheter gäller!
Ha det gott du också!
kram
Katarina