Trädgårdsbukett

Går ut i ett gråväder, som verkar vara utan början, utan slut. Det bara pågår och pågår. Skånsk vinter är rätt ofta en tillvaro som härdas ut snarare än njuts. Som tur är brukar vintern inte bli så lång. Redan den 15 januari kunde de första vintergäcken ses. Men nu är de fler, många fler. Jag plockar en bukett.

Sätter dem i ett gammalt snapsglas. Stjälkarna i vattnet i glaset. En bukett är inte bara blommor och blad, eller hur?

Utomhus växer de lågt, nära marken. Så här såg det ut igår. Lite grönt och gult därunder myntor och annat. Snart är det dags att klippa perennerna. Då kommer de vissna löven att "borsta bort sig själva" med hjälp av vinden, vårvinden. Vintergäcken blir till en matta. Men nu... Inte så dumt det heller.

Lågväxande, som sagt. Näsan kommer sällan nära. Men nu gör den det och jag kan känna doften. 

Närmare ändå. Skärpan kunde ha varit bättre. Eller kan jag låtsas att det lite suddiga och oskarpa är ett medvetet val, ett konstnärligt uttryck. Just det, så måste det vara och förstås. Nåväl, så vackert skålformade blombladen är...

Nu står buketten där. Den lyser och doftar vår. Hopp. Ljus. I mörker. Ja, för nu har mörkret fallit efter en dag utan sol. Utomhus. Inomhus lyser fem!

____________

Börja om från början... Ser nu fredagens tema, funderar en stund. Jodå, visst skulle jag ha gjort en del annorlunda om då varit nu. Men nu hade inte varit som det är om inte resan hit funnits, eller hur? Nåväl, i trädgården är varje år såväl en fortsättning på det som var som början på något nytt. Nu bjuder vintergäcken upp till detta års trädgårdsdans. =o)

Inlägg på temat, se länk.