onsdag 20 augusti 2014

Stanna upp en stund

I förra inlägget vandrade jag omkring i såväl tid som rum. Nu dags att stanna upp en stund och ägna mig åt en plats som oftast förbises, ja, förbigås. Det är ingen stor plats. Inget är stort här. I den lilla trädgården utnyttjas varje vrå till små försök att skapa ditt och datt. Jag är alltför road av olika växter  och miljöer för att vara sparsmakad. Så har trädgården blivit till ett lite av mycket, snarare än mycket av lite.

Platsen ligger bakom - eller framför - pergolans vägg och gränsar på andra hållet mot köksträdgården. Dess framkant ligger där olika stigar möts och i ryggen finns den vita muren. Ett litet rum mellan annat, ett mellanrum. Ytan är här något upphöjd, jag har byggt upp med stenar, grus och jord. Utgångsläget var en bit mark där det bitvis var svårt att nå större djup, då delar av gammal betong inte gick att få bort med spadens hjälp. Det hade krävts mer. Om man inte kan gräva nedåt kan man bygga uppåt, tänkte jag och handlade därefter. Jag hade ingen direkt plan, men det blev till en miljö som borde vara perfekt för växter som vill ha ett skyddat och väldränerat läge.

Liguster planterades för att rama in köksträdgården och dölja pallkragarna, som står där bakom. Plantorna är ännu på tillväxt, men sakta men säkert så. Det handlar om att vänta, beskära, vänta, beskära, vänta och beskära lite till. Pergolans vägg, till vänster, börjar nu kläs av blåregn - Wisteria sinensis - som visades i förra inlägget. 

Ett fikon, som jag fyndade på en av Alnarps växtmarknader, har växt sig stor, nästan för stor då den tenderar att skugga annat. Den står planterad på friland sedan 2011 och har klarat sig mycket väl, nästan alltför väl. Nåväl... Jag inser nu att jag behöver förändra en hel del, bland annat ta bort det som står under fikonet och behöver kunna ta plats på höjden och/eller önskar mer ljus. För fikonet det står där det står och får vara kvar.

Då jag inte eftersträvar några absoluta gränser har jag låtit sten och småsingel få följa med och klä ytorna mellan växterna. Just det, växterna. Här finns lite av varje, jag kan tyvärr inte namnet på alla. Vet du något som jag inte vet, blir så glad om du vill hjälpa mig.

 ?  Här växer taklök, jag vet tyvärr inte namnet, men är troligtvis en vanlig sort. Suckulenter är trevliga och jag skulle kunna plantera några till. Här finns en mångfald att upptäcka.

Tänk att ha ett berg och att i dess gömmor plantera och ge stenen än mer liv. Jag har sett bilder av det hos flera och suckat avundsjukt. Nåja, nu har jag ett pyttelitet "bergsparti", alltid något eller iallafall bättre än inget.

Överst till vänster i bild...

...breder strandglimmet - Silene uniflora - ut sig. Bladen är mjuka, sammetslena. Enstaka blommor nu, men...

...tidigare i somras var den generös.

Strandglimmet har spridit sig och är en duktig marktäckare. Dags att begränsa den just här, flytta en del och göra utrymme för annat. Nu till två frågetecken som bilden nedan visar.

 !  Bladen är silvergrågröna, växtsättet kompakt.

Då den blommar, vackert! Är det en sorts nejlika eller vad? Svar: Förmodligen en mattnejlika - Dianthus subacaulis.

 !  Även denna har ett kompakt växtsätt, bladen är klart gröna och rätt grova. Den har stått där i några år, den har aldrig blommat. Vet du vem det är? Svar: Fjällsippa - Dryas octopetala.

Jag låter blicken vandra åt höger och genast ser det mer rufsigt ut. Här ska stramas upp och förändras.  Nu ska vi se, i bildens övre vänstra område finns ännu ett frågetecken.

 ?  Vad är detta? Jag vet att jag köpt en planta barrpenstemon - Penstemon pinifolius 'Mersea Yellow' - och jag vet också att jag planterade den här någonstans i gruset. Men är detta verkligen den? Den har aldrig blommat, men det är först i år som den har växt till sig. Hursomhelst står den fel då den verkar vilja ha lite höjd. 

Framför och vid sidan om den okända barrväxten finns fjälldaggkåpa - Alchemilla alpina. Det är en trevlig marktäckare, inte alls lika yvig som jättedaggkåpan, utan en mer lågmäld typ och inte heller lika spridningsvillig. Tyvärr, för ser gärna mer av den på flera håll i trädgården. 

Här sticker några sönderätna blad upp. Det är resterna av vit presidentsippa - Jeffersonia diphylla. Någon är glupsk och det verkar vara speciellt dessa blad som lockar. Jag strör ut snigelgift och håller uppsikt över platsen. Ska komplettera med nematodbehandling när läge är. 

Backar med kameran och nu syns en del annat i bakgrunden. Under fikonet till vänster i bild skymtar bladen från en fingerört - Potentilla alba.

Bladen i närbild. Jag tror inte att det är en 'Nuuk', då den sägs vara kompaktare i växtsättet. Vintergrön? Jag tror att den är det, men nu blir jag lite osäker. Får följa den under året.
 

Den visar blommor under våren och försommaren.

Här mitt bland allt annat under fikonbusken finns också en av mina absoluta favoriter, det är den lilla dockaklejan - Semiaquilegia ecalarata - som nu endast visar blad.

Dockaklejans blommor är skira under försommaren. Här en gammal bild.

 ?  På bilden som visar dockakeljans blad syns också en låg axveronika - Veronica spicata L. - böja sig. Fast då jag bläddrar i den egna bloggen ser jag att jag också angett den som blå strandveronika - Veronica longifolia L. - Vilket är det rätta namnet? Den står för trångt där under fikonets bladverk och får flyttas till bättre läge. Här en bild då den blommar.

Bakom en del annat växer en utblommad vit backnejlika - Dianthus deltoides. Den ser för trist ut där den står, eller rättare sagt ligger. Fram med saxen, kanske även dags för flyttning.

 ?  Allra längst in mot muren står en stackars vit veronika, tror jag att det är. Kanske kommer den att visa någon blomning senare i sommar. Kanske inte. Hursomhelst ska den flyttas för den står alldeles för trångt. Jag skulle kunna plantera...

 ?  ...en vindruva, som får klättra på muren. En god sort, en söt sort. En som kan husera utomhus året runt-sort. Läget är mycket skyddat, zon 1. Har du tips på någon som är frisk så blir jag glad om du ger mig namnet. Muren fortsätter på ena hållet in mot köksträdgården och på andra hållet in under pergolan, ja, det finns plats för druvan att växa till sig.

 ?  Grusplanteringen gränsar också till pergolan och jag har lagt en del sten och grus för att försöka skapa en mjuk övergång. Nu är det mestadels strandglim som växer här, men skulle kunna ersättas av annat lågväxande och täckande. Kanske något vintergrönt? Kom gärna med förslag, tack!

Allra längst in mot muren vid pergolan såg jag en gång en spansk snigel. Jag har - i stort sett - inga här.  Observerade att där var ett hål som kanske var en öppning för granntomtens eventuella sniglar att "traska" in. Jag hällde i salt, täppte till med grus och kompletterade med snigelgift. En behandling som stockrosen som stod på platsen inte klarade, men i övrigt verkar inte några växter påverkats. Jag har inte sett några fler sniglar här, men tittar till då och då.

Viggo tittar uppfordrande på mig: Du har glömt en! Ser du inte?

 !  Jo, just det, där finns ännu en som ja inte ägnat någon tanke... Tilltufsad är den allt, för mycket torka följt av kanske för mycket regn. Om man ser med snälla ögon skulle man kunna säga att det vissna pratar väl med den rostiga ytan. Eller ser det helt enkelt bara ut som en illa skött växt. Hursomhelst, vet du namnet? Svar: En bräcka - Saxifraga. Exakt vilken kan vara svårt att se, men om jag skärper mig och sköter om den kanske den visar blommor så småningom.

En liten vrå i den lilla trädgården, en lite plats som jag skulle behöva ägnas tid och handling, tänker jag nu då jag för en gångs skull stannat upp och inte varit på väg. Här har jag inte fotograferat speciellt ofta, inser jag då jag bläddrar i album, som översvämmas av annat från trädgården. Finner denna bild, det är vår och platsen lyser blå av pärlhyacinter.

Nu inspirerad att göra om, strama upp och komplettera. Här ska också dokumenteras, kanske ta en bild varannan vecka och se hur miljön förändras under året. Det var inte alls dumt att stanna upp en stund... Men nu, nu måste jag rusa!








10 kommentarer:

  1. Hvilken sone bor du i? Jeg spør, for jeg har akkurat plantet fiken her. Vet ikke om de vil klare seg, men det høres spennende ut at dine har klart seg ute i tre år!
    De du ikke vet navnet på kjenner ikke jeg heller. Kanskje det er noen andre som vet det!
    Ha det godt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag bor i zon 1, fikonet står i mycket skyddat söderläge, väldränerat. Jag vet inte exakt vilken sorts fikon jag har - om det nu finns olika - men min är inhandlad på Alnarps växtmarknad av en säljare som sa att den var tålig. Om du vill kan jag ta stickling av min och skicka dig, tar ju ett litet tag, men har tidigare tagit sticklingar av just detta fikon o varit framgångsrik. Hojta om du är intresserad, så tar jag en för dig.
      Allt gott!
      Katarina

      Radera

  2. Hei! En helt utrolig artsrikdom du har på en liten plass i hagen. Fiken som overlever vinteren er fantastisk.
    Planten du spør om tror jeg er en eller annen saxifraga. Ja, man bør stoppe mer opp og betrakte. Kjempefint innlegg. Ha det godt! Anne

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Ja, blev förvånad själv, att allt fanns där på denna lilla plats... Saxifraga... ska kollas upp! Känns igen, vet att jag säkert haft det på platsen, vet inte om någon av de okända är det nu. Ett detektivarbete det här, men skoj.
      Saxifraga, självklart! Förmodligen en av de vanligare sorterna, ska försöka sköta den bättre så kanske den visar blommor... Tack för hjälpen!
      Allt gott!
      /Katarina

      Radera
  3. En utav växterna du funderar över , den 12:e bilden uppifrån har jag nu ägnat halva kvällen åt, men nej, jag kommer inte på namnet. Jag har den också, den blommade med en blomma som nu har utvecklats till en fluffig fröställning. Jag är nästan säker på att blomman är vit. Den grönskar alltid sent på våren, typ när man har gett upp hoppet. Jag ska fortsätta fundera. Din planta har spridit sig livligt, den verkar vara välmående, det är det viktigaste.
    Marta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Marta!
      Nu fick jag svar från forumet på Allt Om Trädgård, kan det vara fjällsippa? Dryas octopetala på latin, om jag förstått det hela rätt. Min har aldrig blommat, men stämmer väl med att blommorna ska vara vita. Om densamma som din, varför blommar inte min? Tar den kanske några år att etablera sig?
      Åh, hoppas du nu kan ägna kvällen åt annat... Eller, är den du har något annat och ett ännu sannare svar. Det här med okända växter är mysterier att lösa.
      Tack för ditt engagemang!
      kram
      /Katarina

      Radera
    2. Fjällsippa, så klart. Jag var inne på att ett "vanligt" växtnamn var inblandat, men den är ju rätt så olik andra sippor i bladen. Nu när jag har den i mitt medvetande, ska jag passa på att flytta på den, den har blivit alldeles övervuxen av sina grannar.
      För mig är växtnamn som korsord är för andra. Svårt att tänka på annat innan man kommer på ....
      Kram
      Marta

      Radera
    3. Precis likadant för mig, växtnamnen är viktiga och blir smått besatt av att veta... Fjällsippans blad är verkligen annorlunda från andra sippor, men verkar inte heller - om jag utgår från de latinska namnet - heller vara i samma familj/släkt. Blommorna är ju lite lika, tyvärr har min fjällsippa inte blommat här. Än...
      kram
      Katarina

      Radera
  4. Mmm... ..vilka mängder på en liten yta! Kändes som listan aldrig tog slut. Och jag tänker på hur sant det är att egentligen är det bara vi själva som sätter gränserna. För visst är det kanske möjligt om man försöker!! Men definitivt omöjligt om man inte prövar :)

    Saknaden av att bara stanna upp tog överhanden här igår. Det blev kamera, svampkort och en stooor papperskasse. För tänk om ryktena var sanna ;) En väldigt skön bara vara stund var det. Och karljohan levererade :)

    Kram, Carina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag blev själv förvånad, som sagt en plats som förbigåtts. Det blev ett lååååångt inlägg, ha ha! Nåväl, nu inspirerad att förändra, flytta bort en del och lägga till annat. Skapa lite mer struktur, men fortsatt flerfald bara för det egna höga nöjets skull =o))

      Härligt! Hoppas kassen fylldes, ja, iallafall blev något lite tyngre allteftersom. Riktig vardagslyx det där!

      kram
      Katarina

      Radera

Det är härligt att läsa kommentarer.
Vem du är, vad du tyckt och tänkt. Och känt.
Kanske vill du tillägga något, fråga något.
I vänlig anda.
Varmt välkomna!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...