Stunder, ögonblick...

(Om)växlande väderlek. Då solen visar sig känns värmen, men strax blir det kylslaget. Kanske regn, för att bli sol igen. Lättsam vind blir till kraftig blåst, som avtar. Grå himmel kan bli blå för att bli... Det där med att fånga stunden kan handla om korta ögonblick.

Den vita hängpimpinellen - Sanguisorba tenuifolia 'Stand Up Comedian' - svajar på hög höjd. Hos mig blir den över två meter, jag hade föredragit att den hållit sig något lägre och språkat mer med de andra växterna. Men nu vill den till himlen och vem är jag att hindra en sådan önskan? 

När vinden tilltar igen ser jag hur blodtoppen - Sanguisorba officinalis 'Pink Tanna' - blir full av liv och rörelse. En slags fridans, förmodar jag. Det är nog en av de växter jag fotograferar mest i trädgården. Den skiftar i uttryck från juni, då blomningen inleds i rosa, till senhösten, som går i toner av brons.

Sol leker med skugga. Molnens vandring på himlen och trädgrenarnas rörelser gör att gräsmattan blir en målarduk i ständig förändring. Vaxklockan - Kirengeshoma palmata - visar i år många knoppar. En del har slagit ut. På danska heter den månestråle...

Vackra blommor - ja, växter - borde alltid ha vackra och gärna poetiska namn, som ger oss en förnimmelse av dess väsen och stärker vår upplevelse därav. Tänk, känn, se och säg: Månestråle, månestråle, månestråle. Vaxklocka, vaxklocka, vaxklocka. Skillnad, eller hur?

Som sagt, grå himmel kan bli blå. Men också tvärtom, som här.

Tvätten som nästan var torr blir blöt. 

Det är något speciellt med sol- och vindtorkad tvätt. Både i sig, men också själva pysslet. En annan känsla i själva handlingen att hänga upp, plocka ner, vika och så vidare. 

En del fångade stunder blir till minnen, som väcks till liv genom sysslor, dofter och annat. Som här och nu då jag tänker och känner kring där och då: När jag var liten flyttade alltid min mamma ut strykbräden och stod och strök på altanen. Kaffekoppen stod nära till hands och kanske Sommarpratarna hördes från radion. Eller var det någon (hm, några) av oss ungar som pratade på. Det senare är högst troligt... ;o)