En liten runda

Iväg. För att komma... hem. Genom den rätt trånga passagen mellan hus och garage, skjutdörren dras åt sidan. Där står lille Viggo med det ena örat på svaj: Hej!

Kanske slår jag mig ner i stolen. Men...

...blir inte sittandes någon längre stund. För blickens vandrande lockar även fötterna att gå. Så blir det en liten runda.

Jag låter oftast fröställningarna vara kvar. Här är det strandirisens avlånga kapslar och trädgårdsstormhattens mindre, som är med och leker med den vita hängpimpinellens fantastiska bladverk. I bakgrunden lavendelrundeln.

Det är en fantastisk sensommar som bjuds. Förvisso med smak av höst, det känns i luften som är klar och fuktig. Solen värmer förvisso, men kylan finns närvarande. Mörkret, annorlunda nu, eller hur? Ljuset är också ett annat. Färgerna. Här en bild tagen häromdagen. En promenad nere vid Öresund. Det är som om strandängarna brinner. Kikar man noga kan blå blommor anas, det är cikoria. Så väl de harmonierar med vattnet och himlen. Det kalla och det varma. Naturen kan! Och inspirerar...

Det där med naturen, igår träffade jag denna lilla igelkott i trädgården. Bara en unge, eller kanske ungdom. Den verkade inte alls rädd, där den gick fram till dammen för att dricka. Stod där länge och väl, jag hann båda gå in efter kameran och komma tillbaka. Klick, klick, klick. Nej, den lät sig inte störas. Sedan traskade den lugnt tillbaka och försvann in i grönskan.

Dammens stillastående vatten lockar. Tyvärr lockar denna sortens damm också råttor. Tillsammans med fallfrukten blir min trädgård rena paradiset för dem, har jag förstått. Det blir till att plocka frukten och inte alls - som jag brukar - låta den bli enkel gödning i rabatterna. Men dammen... Får ta mig en funderare kring dess varande och utformning. Bygga om, skapa rörelse i vatten med hjälp av pump, skulle kunna hjälpa. Enklast vore att gräva igen. Tråkigt, men skulle också ge nya möjligheter att göra något annat på platsen. Kunna utöka stenläggningen, göra sittplatsen större och kanske kunna plantera... Så kanske se möjligheterna med detta. Hursomhelst finns råttor i närheten och det handlar om att finna en hållbar lösning för att inte locka dem till trädgård och - när kylan kommer - hus.

Som sagt, det gäller att plocka upp fallfrukten. Här en rufsig plats, låt oss kalla det ett av trädgårdens förbättringsområden, som helst inte alls ska ses. Men nu syns den, då tidlösa - Colchicum autumnale - lyser ljust violett. Den kallas också nakna ljungfrun, varför? Vet du?

Oroligheter, roligheter. Bara ett O som skiljer dem åt. Märkligt. Roligt är nu att se hur septembersolrosorna - Hellanthus 'Carine' - dansar i - det delvis bländande - ljuset. Här tillsammans med blodtoppen Sanguisorba select 'DHC S35 Corle Ajaccio'. Den vita hängpimpinellen anas till höger.

Så vackert de fångas av - eller fångar - ljuset en eftermiddag, som snart blir kväll.

Sensommarkväll som följs av en ny morgon och dag som är... idag. Iväg? Mm, strax.