Fredag en lördag morgon

Jag blickar tillbaka på gårdagen, då en del blev gjort i trädgården. En del ogjort, i väntan på tid, hand, tanke, känsla... Och eller. Nåja, här några bilder från en fredag så här en lördag morgon. Det som möter mig vid kökstrappan är stockrosorna i morgonljus.

Jag planterar jordgubbsplantor som jag fått - Tack! - i amplar som jag inhandlade i Simrishamn i torsdags, en dag som bjöd på ihållande regn, åska och hagel. Försöker få till amplarna, men inte blir det särskilt vackert. Nåväl, blir nog bättre när jordgubbarnas gröna blad och röda bär flödar över kanterna. Vänta, vattna, vänta, vattna. Bild? Nej, men bild från köksträdgården blir det ändå, en kruka käckt på svaj.

Fingerörter står och väntar på att ta plats i trädgården.

De indiska som går i rödrosa nyanser är svårplacerad, de har lite för varma toner för att passa där eller där eller där. De får stå kvar i kruka. Den klart gula likaså. Den vita ska jag ta mig en funderare kring. De som fick nya platser var flera plantor av den blekgula styvfingerörten - Potentilla recta sulphurea 'Citrina'.

Jag beskar den rufsiga rosen Charles de Mills, som hängde över sina grannar och lät några av fingerörterna bosätta sig här. 

Ja, de hamnade alltså framför rosen, bakom lavendeln. Nej, de syns inte nu. En grusgång ringlar sig däremellan, den syns inte heller på bilden. Men såväl fingerörter som gång fanns där igår. Det vet jag!

En liten bit bort lyser jättedaggkåporna - Alchemilla mollis - också ljust gula. Jag beskär dem rätt hårt. Så blir grusgången både möjlig att se och gå på.

 Daggkåpa i glas. Den - i mina ögon - vackraste av sommarens buketter.

Vasen är på väg in i huset, men får stå och vänta på trappan. Lavendeln? En självsådd i en spricka.

Jag är tillbaka bland växterna som står krukade. Var ska denna blå gräsfibbla - Catananche caerulea - hamna? Jag vandrar runt med krukan, hur blir nu blomman? Blir den blåaste blå? Eller drar den mot lila? Kommer den att prata väl med lavendeln?

Jag placerar krukan på marken. Den får stå där ett tag och så får jag vänta. Och se.

Jag bär också runt på en kruka med franska blåmunkar - Jasione laevis. Blomman känns riktigt blå, inget lila här. Tror jag. Kanske vacker mot den mörkt röda alunroten? 

Men nu ser jag det jag inte såg igår! Ggggrrr! 

I den tidiga kvällssolen lyser fortfarande stockrosen vid trappan. Dofterna blandas, lavendel och schersmin. Med flera. Humlorna surrar. De flyger runt, runt, runt. Landar en stund, för att strax flyga igen. 

Viggo har landat i solen. Mitt i röran.

Röran finns kvar därute. Det gjorda och ogjorda också. Morgonen har nästan blivit till förmiddag, så dags att diska den nu tomma kaffemuggen, väcka morgontrött hund och låta denna lördag ta sin början...