Guldockra, eller?

Det här kan nog bli en följetong, något med flera avsnitt och som varar ett tag, tänker jag då jag betraktar den nymålade stolen.

Den, liksom bordet, är bara målad en gång. Stolen var grön tidigare. Bordet var ljust grått. Ja, så underlaget kan anas, men med en målningsomgång till så ska det nog bli bra. Färgen är linoljefärg och kulören guldockra. I ljuset ovan lyfter teglet och stolen varandra. I mina ögon vackert, en fullträff, om jag nu får säga det själv. Men, en annan dag i ett annat ljus:

Är det gult? Är det orange? Hursomhelst den är alltför gul eller orange mot teglet nu. Den behöver bli brunare, mer som den första bilden visar.

 En kulör som inte bara finns i husets tegel, utan också kan skönjas bland växterna.

Än mer under sensommmar och höst.

Då jag häromdagen stod på Byggfabriken med siktet inställt på att köpa linoljefärg till de slitna trädgårsmöblerna, tänkte jag att det nog skulle bli en burk med något grått. Eller kanske valet skulle falla på en mörkt röd. Möjligtvis en annan nyans av grönt... Nu är en hel del här målat i Övedsgrönt, förvisso en favorit, men mer av den skulle bli för mycket. Ja, där stod jag och velade, som vanligt. Plötsligt landade färgprovet med guldockra i min hand. Varför? Varför inte? Ja, och så kändes plötsligt valet rätt självklart. Men också svårt, då min första målningsomgång visar prov på både framgång, ja, jag är på rätt väg, men också motgång, nej, detta är inte helt rätt ändå.

Jag bildgooglar och ser att guldockra kan vara likt och olikt:

www.byggfabriken.se 

www.bergagardens.se

www.gyllenhak.com 

www.ovolin.jetshop.se

På måndag ska jag till Ottoson färgmakeri och försöka få till rätt nyans. Detta färgprov hämtat från deras sida:

www.ottosonfarg.com

Nåväl, nu vet jag iallafall vilken känsla jag letar efter. Återvänder till den första bilden, så här! I mina ögon sådär självklart, till synes utan ansträngning. Precis som om husets tegel och stolens kulör själva valt varandra. Nu ska jag bara hjälpa dem på traven...