Köpenhamn, bortom Strøget

Igår, en tur till Köpenhamn. Massor av folk, vimmel och trängsel överallt. Fast ändå inte riktigt överallt, för vi höll oss bortom Strøget och de mest vanliga stråken. Vi gick en annan tur. Från hovedbanegården strosade vi således inte i riktning mot Tivoli och Rådhuspladsen, utan vände stegen åt andra hållet mot Vesterbro till. Längs Istedgade, några smågator här och där, sedan kom vi strax till loppmarknaden på Halmetorvet. En liten runda och jag kom inte tomhänt därifrån... 

Här en bild från Nyboder, en plats jag återkommer till.

En dag utan karta i hand, men vi har en del känningar sedan tidigare. Så vandrade vi då och har egentligen inte något annat mål än att själva färden blir en upptäcksresa. Vi kikade på det vi såg då vi gick på smågator mot Vesterport för att dra oss mot Norreport och förbi i riktning nordost. Så småningom till Rosenborgs slott och den vackra Kongens Have. Genom parken och till Nyboder med sina fantastiska hus. Vidare runt i de närliggande kvarteren för att dra oss så sakteliga ner mot Kungens Nytorv. Undvek de hektiska butikstråken och vandrade istället på de lite lugnare smågatorna ner mot vattnet mittemot Christiansborg och Thorvaldsens museum. Sedan kringelikrokade vi oss mot Norreport igen för att ta tåget hem till Sverige igen. Några enkla bilder tagna med mobilen visar en del av det vi upplevde.

Husen ligger inte alltid alldeles sådär rakt efter varandra...

 ...och flera visar färg. Och för dagen öppna fönster.

Men också stängda, en dag som bjöd en del moln. Fönsterglasen blev till speglar.

Rosenborgs slott i Kongens Have. 

Storslaget.

Men här finns odlingslådor som gör att människor kommer nära. Staden är också tätt intill.

Så den där bilden igen, den jag visade inledningsvis. Nyboder. Bakom husen ligger små trädgårdar, så roligt de vore om man kunde få kika in. Men jag nöjer mig - ja, mer än så - med att få traska runt i kvarteren.

En del dörrar är mycket låga. Jämför fönstret, som är "normalt".

Många hus. Lika, men de levande skiftningarna i färger gör likt rikt och inte enahanda fattigt.

 Vi går vidare.

Ett fönster. Det är något speciellt med fönster. Kanske som ögon, som ju sägs vara själens spegel hos människan. Visar fönsterna husets själ?

Ett bord vid husväggen mot gatan... Granngemenskap. Grann gemenskap.

Lysande blått. Lite grönt som får klättra en bit från fasaden.

 Vackra gatlyktor! Köpenhamn bjuder många vackra gatlyktor!

En upptäcksresa. Som leder vidare, som ju ofta upptäcksresor tenderar göra. Var finns bortom Kongens Have, jomenvisst, där ligger ju Botanisk Haven. Jag har aldrig varit där. Än. Var ligger nära si, var ligger om vi går så? Undran föder undran, förundran. 

Loppisen? På Halmetorvet? Just det, kom ju inte tomhänt hem. Det blev en liten flaska, som enligt försäljaren är persisk. Priset, utan prutning, blev... 30 danska kronor. Oavsett flaskans ekonomiska värde, ett fynd.

Också en vas. "Vem har gjort den?" frågade jag säljaren som då svaret inte fanns tillhands genast slog av priset till hälften. Oj! Jag borde fortsatt ställa frågor, så hade kanske priset blivit lägre än lågt. Men nu kändes 100 danska kronor helt OK, så den fick också följa med mig hem. Den ges lite olika uttryck, ja, intryck, beroende på underlag o sammanhang.

En dag i Köpenhamn, bortom Strøget. Nu kikar jag på kartan och blir sugen på att upptäcka vad som finns i Nørrebro och Østerbro. Hur ser livet ut i Christianshavn och hela stora Amager bortom det? Island Brygge? Ja, och förvisso har Fredriksberg besökts, men här finns säkert också mer att uppleva. Ja, och så...

Att se, att uppleva husen, miljöerna, människorna och sällskapet. Vandra, vandra. Se här, se där. En måltid där, en fika här. En persisk flaska, en okänd vas. Att komma hem och vara fylld av energi. Lust, mersmak. I all enkelhet. Köpenhamn, bortom Strøget, som sagt.