Ibland skapar trädgårdens växter en väv. De vandrar in i varandra och de olika "trådarna" blir till en helhet. Nedan är det framförallt blodtoppen - Sanguisorba officinalis 'Pink Tanna' som med vindens hjälp "besöker" sina grannar. I förgrunden, i skuggan, olika myntor.
Tidigare stod 'Pink Tanna' stadigt, men nu har dess hållning blivit tröttare. I blåsten far den än hit, än dit...
...för att, då vinden stillnat, ändå stå rätt stadigt.
Örtträdgårdens växter är sådana som pratar rätt lågmält med varandra. Här stäppsalvia - Salvia nemorosa 'Caradonna', som klätts i sensommardräkt, tillsammans med den ryska salvian, som också kallas himmelspira. Visst är det ett vackert namn, eller hur? Sorten heter Perovskia atriplicifolia 'Little Spire', som är en något mindre variant än den vanliga.
På bilden nedan ses också den vita anisisopen - Agastache foeniculum. Planteringen gjordes om i våras och ännu har inte alla etablerat och växt till sig riktigt. Här finns några mindre plantor av andra sanguisorbor. Förhoppningsvis kommer fjäderpimpinellen - Sanguisorba menziesii - att var med och leka nästa sommar, hur den ser ut kan du se här. Den vanliga blodtoppen - Sanguisorba officinalis - skymtar.
Den står strax intill och kan vara svår att fånga med kameran, då den rör sig i vinden. Klick!
Försöker igen, klick!
För nu far vindarna igen, örterna flyger och olikheterna vävs ihop till en enda... Ja, kanske kan det upplevas som en väv, eller är det bara rörigt. Vad tycker du?
'Pink Tanna' fångar solens strålar...
Men efter de senaste dagarnas rätt hårda väderlek med kraftigt regn och hårda vindar...
...lägger sig de nu rätt veka och tilltufsade stjälkarna över sina grannar. Här behövs stöd, ett stöd som samlar ihop...
...men som ändå låter den röra sig, vävas ihop med andra. För jag är svag för det, när det blir ett sammelsurium, där helheten är mer än dess delar.
Det är flera i trädgården som behöver stöttning nu. En del kan bindas upp och få stadga genom något närliggande som är stadigt. Men här, här finns inget sådant. Här måste stöd placeras. Detta tycker jag är svårt. Vackra stöd är inte lätt att finna. Något diskret, nej, inte de där knalligt gröna som trädgårdshandeln bjuder. Vem har bestämt denna kulör? Någon färgblind, så måste det vara. Eller kanske någon som inte upplevt växternas grönska på nära håll, utan bara tagit först bästa gröna nyans som fanns till hands. Ja, jag vet inte, men underligt är det. Nu söker jag efter vackra och diskreta stöd, som fungerar såväl estetiskt som praktiskt. Stöd som blir en del av den den väv som örtträdgården nu bjuder. Men vad? Och var kan jag finna sådana?
Så fantastiskt vackra bilder. Så rofyllda.
SvaraRaderaHa en fin dag!
Tack! =o)
RaderaAllt gott!
/Katarina
Sammelsurium som i höstsammelsurium för visst är det väl ett sensommarfenomen. Vackert när det väver och jag blir nyfiken på dina småplantor av Sanguisorba. Jag har klippt ner några för de la sig över gångarna och jag tröttnade på att snubbla. Har du märkt att någon sort skickar rotskott? Jag har grävt till Kina efter skott som kommit upp i grusgången men den kommer tillbaka igen och igen.
SvaraRaderaKram, Carina
Småplantorna är förutom fjäderpimpinellen också några spontana frösådder, som ska bli spännande att följa. Dessutom finns här en liten planta hakusanpimpinell - Sanguisorba hakusanensis - sägs bli ca 70 cm hög o bör kunna vara med och leka med de andra. Så småningom =o)
RaderaFrösådder, men inga rotskott, tror jag. Vilken är det som du får rotskott av?
Ja, och nu står mina inne i planteringar omgivna av andra som kan stötta. Den vanliga blodtoppen behöver stöd, så också den höga 'Stand Up Comedian' efter den senaste tidens blåst o regn. Det är nog egentligen bara 'Blackthorn' som står stadigt, liksom i givakt..
kram
Katarina
Samma stöd som de fula grönplastade (mina är så gamla nu att plasten flagnat och innandömet blivit rostigt! Betydligt bättre!)....finns numera också i zink/silver! På Bauhaus såg jag de för några år sedan och köpte en bunt, nu bör de finnas på fler ställen. Tänker alltså på de enkla... "två pinnar med böj emellan"!
SvaraRaderaSkulle absolut skaffa 'Pink Tanna' för några år sedan, men blev rätt trött på höga perenner (och annat!) som blåser omkull här! Har ingen skyddad "innergård" precis, men dina bilder gör mig sugen på den igen! Hm...jag som bestämt mig att satsa mer...och mer på vintergrönt och barr!
Ninnie
"Två pinna med böj emellan", bra beskrivet. Fattar precis, ska kolla efter dem i zink och hoppas att mina knallgröna låter sig flagna snart, för färgen är förskräcklig...
RaderaJa, höga perenner är inte riktigt roliga i blåsiga lägen. Här har den senaste tidens hårda vindar (jodå, även på en innegård) och regn gjort att flera av mina nu skulle må bra av stöd. Får 'Pink Tanna' grannar som är någorlunda stadiga, kan den vara med och leka även där vinden är hård. Men är den ensam i sin höjd, ja, då lägger den sig ner, speciellt under sensommaren.
Jag "borde" också satsa på vintergrönt... =oP
Allt gott!
/Katarina
Stöd kan man aldrig få för mycket av - jag har köpt en del rostiga "två pinnar med böj emellan" (bra term :-) på Bilka i Danmark där de ingår i Claus Dalby-sortimentet. Snygga och väldigt diskreta. Annars kanske man kan binda ihop vanliga armeringsjärn själv, men det har jag inte provat.
SvaraRaderaKram
Elin
Aha! Bilka, ska förmodligen till Danmark på lördag, då ska jag försöka kolla! Tack för tips! Visst är det bra uttryckt: "Två pinnar med böj emellan" =o))
RaderaFunderar ibland på om vi skulle kunna vara några trädgårderare som går ihop o gör en beställning hos en plåtslagare/smed... Ska nog kolla upp och se vad det skulle kunna bli för priser.
kram
Katarina
Jag tycker att du har lyckats fantastiskt bra med planteringen, växterna kompletterar varandra så fint. Kan tyvärr inte hjälpa till så mycket vad gällande stöden, till dem få växter jag behöver sätta stöd brukar det räcka med armeringspinnar och ibland lite jutesnöre:) Ha det fint!
SvaraRaderaVarma hälsningar,
Sofie
Tack! =o)
RaderaÄlskar när växterna vandrar in i varandra, vävs ihop...
Armeringspinnar är ju ingen dum idé.. Tillsammans med jutesnöre blir det också ett diskret och vackert stöd. Tack för tipset!
Allt gott!
/Katarina
hej!
SvaraRaderaBirgitta i bloggen Glädjekällan har en trädgård med de finaste växtstöden m.fl. rostiga prydnader i sin trädgård. Birgitta designar och hennes man tillverkar dem. Hör av dig till honom, Sune, via mejl. Sune är skicklig och har en mycket moderat prisnivå.
http://gladjekallan.blogspot.se/p/blodad-tand.html
/Anja
Anja, tack för tipset!
RaderaVarit inne hoss Glädjekällan förr, mycket fint. "Traskade" dit igen, kollade speciellt på rostiga skärmar, kanter osv. Väldigt fint gjort, fantastiskt flätat... Ska nog kontakta och kolla om det kan finnas förutsättningar. Hindret kan vara att de nog inte huserar här nere i Skåne, men kanske kan det lösa sig. Än en gång tack för ett inspirerande tips.
Allt gott!
/Katarina
Jag gillar när det blir sammanvävt på hösten och alla växter står tätt tätt. De gröna stöden tycker jag också har en gräslig kulör. Har köpt en burk svart färg för plast och ska måla mina till våren (tänkte sticka ner dem i gräsmattan och måla när de står stadigt).
SvaraRaderaKram Kristina
Mm det är något visst när det blir så tätt...
RaderaAha! Vilken bra idé! Jag "knycker" den, ska också göra så till våren, ja, och oavsett om färgen inte skulle hålla så värst länge (vet inte), så bättre än den knalligt gröna kulör... Tack för tipset!
kram
Katarina
Exakt så tänker jag också! :) Allt är bättre än det gröna.
RaderaKram Kristina