tisdag 5 januari 2016

2015: Sensommar blir höst blir vinter

Den tredje och sista delen som skildrar året som gått, nu handlar det om sensommarens september till vintermånaden december. Om våren är full av längtan och sommaren präglas av här och nu, vad är då hösten? Mildvädret dröjde sig kvar länge och fick mig nästan att tro att den där vintern kan hoppas över och vi vandrar direkt till nästa vår. Förvisso, i slutet av november föll lite snö, men strax smälte den bort och känslan av höst återvände. Såväl advent som jul firades utan större kyla, men så är den skånska vintern inte alltid så... vinterlik. Nåväl, i skrivandets stund, den 5 januari, vaknade jag till snöflingornas dans. Ett tunt vitt täcke pryder nu utomhus, kanske blir det en runda med kameran sedan. Men det får bli bilder till ett annat inlägg, om ett annat år. För nu ska det handla om 2015 och de fyra månader som avslutade året.

Sensommar blir höst blir vinter

Ibland skapar trädgårdens växter en väv. De vandrar in i varandra och de olika "trådarna" blir till en helhet... 8 september

Igår. Solen glittrar. Jag sitter i lä för vinden, som kan kännas kall. Sensommarvind med smak av... Den verkar komma tidigt i år, tänker jag, men vet inte säkert. Kanske är allt som vanligt ändå. Som det brukar vara. För nu gäspar sommaren, även om hösten inte riktigt har vaknat än. En del av växterna gör sig redo för ett nästa år... 9 september

Känsla av höst. Ljuset, fukten, stundom kylan. Stundom, för solen lyser och ger värme. Strumporna, som togs på i morse, åker av. Samma skeende som under våren, den där första stunden utomhus, den där första... Blir nu till sista. Inte sista än, inte sista på länge än. Vi är bara i september. Men då våren andas hoppfullhet och förväntan, så är nuet annorlunda. Färgerna är mjukare, ljuset försiktigare. Det är vackert på ett annat vis nu än då... 21 september

Så står vi där i fredagskvällens tilltagande mörker, klipper ner och gräver upp. Rötterna är långa och sega. Jorden mjuk. M är stark och beslutsam. V och jag tar tag i de taggiga grenarna. Trädgårdsbelysningen är skral, lille W hjälper till och håller upp mobilen för att lysa här och där. Ett visst mått av galenskap råder, då det absolut inte går att avbryta aktiviteten och fortsätta en annan gång med lämpligare förutsättningar. Rosen ska upp nu! Nuet infinner sig och sedan går det lätt att gräva upp några mindre plantor. Allt lastas och snart täcks såväl bagageutrymme som passagerarsäten av delar som varit min rosenhäck. Sen kvällsfika. Nöjda. Belåtna. Trötta, men pigga ändå. Fredagsmys av detta slag bjuder andra kvaliteter än en kväll framför TVn. 29 september

Jag försöker lära mig av Viggo, som på ett självklart vis förstår att grenar som inte är taggiga...  kan bli till pinnar! 29 september

Jag väljer att inte se en del, utan vila blicken på annat. Här några bilder som andas sensommar med doft av höst. 2 oktober

Snart blir tillvaron svartvit. Grå, kanske mest grå ändå, med inslag av bruna och beige toner. Det är som om världen tappar sin färg, kanske också sitt ljus. Vi kryper samman inomhus och gömmer oss från den vinande vinden, som här i Skåne gör några enstaka minusgrader till isande kyla. Utomhus blir inte sällan bara en nödvändig passage mellan olika inomhus. Till skillnad från nyss, ja, även nu. För vi är inte där än. Snart, men inte än. Nu, i detta skede på väg till och ifrån, är det precis som om naturen kraftsamlar och bjuder oss att vara med. 30 oktober

Stunden efter morgonen, men innan den där riktiga handlingskraften anlänt ändå. Hoppas den kommer. Snart. För jag har mycket att göra innan kylan och mörkret anländer. Spaden väntar, krattan och hinken likaså. Bland andra. Men så låter jag kameran göra mig sällskap en stund. 31 oktober

Novembergrått. Stämmer väl idag, men i söndags bjöds mild- och solväder. Jag njöt trädgårdsdag... 10 november

Det talas om snö... Nej, nej, nej, inte än, tänker, tror och hoppas jag. Fortfarande är trädgården i höstskrud... 21 november

Så kom då snön i lördags. Tung och blöt, det frysta blandades med det smälta. Söndagen lät det vita ligga kvar tillsammans med vatten som blivit till is. Måndagen bjöd solsken, krispig kyla och en blå himmel... 25 november

...tillvaron envisas - och jag tackar och tar emot - med att bjuda en väderlek som snarare påminner om höst eller rentav vår. Ljuset är magiskt, temperaturerna snälla. 12 december

Igår var det dan före dan före dan. Det småregnade och julens tipp tapp blev till dripp dropp. Utomhus lockade inte och jag skyndade fort in utan att ägna trädgården varken blick eller tanke. Men så behövde jag hämta in en kruka och då, då plötsligt såg jag att bland det blöta och till synes trista fanns ändå något vackert och löftesrikt. Julrosorna visar knoppar och en del blommor har slagit ut. 23 december

Stockrosen får agera gran. Kanske inte det vackraste i dagsljus, men när kvällen kommer blir det rätt fint ändå. 23 december


Så firas julen och strax har mellandagarna blivit till nyårshelg, den 30 december skriver jag om hur vinter blir vår 2015. En bild visar vintergäck, datumen är den 5 februari. Idag är det det 5 januari. En månad dit, ja, jag vet, det är för tidigt att spana än. Men lite försiktigt kommer blicken redan nu att vandra, söka efter tecken på det som komma skall... 

En del tror vi oss redan veta, såsom vem och vad, när och hur. En del kan vi påverka, medvetet skapa. Men så finns det annat, sådant som liksom bara blir. Förra årets största överraskning i trädgården blir - utan konkurrens - grodan, som den 4 augusti plötsligt visade sig och verkade synnerligen hemmastadd.

Undrar vad 2016 bjuder... 






8 kommentarer:

  1. Visst åkte strumporna både på och av, vår som höst. Skillnaden landar som en insikt.. På hösten är varje strumpfri dag en högst uppskattad bonus. På våren är varje strumpdag en missräkning. Så är det för mig men jag hatar strumpor ;)

    En vacker betraktelse av hösten du gjort. Och känslan av att det är nuuu som gäller är underbar. Det är då man kan besegra världen. Åtminstone rosenhäcksvärlden.

    Ha det gott! Kram, Carina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Ja, årstider kan upplevas genom strumpor, vinterns och sommarens självklarheter på olika vis, men under hösten och våren blir de till tveksamheter och tecken på såväl fram- som motgångar =oP.
      Känslan av att besegra... rosenhäcken var obetalbar, nu återstår bara att.... rädda världen ;o)
      kram
      /Katarina

      Radera
  2. Alltså, de där blodkropparna är ju helt underbara! Jag satt några nya i år, hoppas de tar sig bra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Älskar dem, ja, är smått besatt...
      Hoppas dina tar sig, ska bli kul att följa.
      Allt gott!
      /Katarina

      Radera
  3. En mild höst är så skön, inte bara för temperaturen skull. Växterna får vara vackra lite till innan frost och snö förvandlar det mesta till bruna toner. Men nu kan vi börja spaningen inför det som komma skall. :)
    Kram Kristina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, och så kändes det som vi nästan skulle gå från höst till vår direkt... Men vintern kom.
      kram
      /Katarina

      Radera
  4. Vilken underbar beskrivning av hösten och en del av vintern. Ha en fin dag. Carita

    SvaraRadera

Det är härligt att läsa kommentarer.
Vem du är, vad du tyckt och tänkt. Och känt.
Kanske vill du tillägga något, fråga något.
I vänlig anda.
Varmt välkomna!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...