Fyra Årstiders Park (på Havefolket)

Ännu ett bidrag från mig publiceras idag på Havefolket. Det förra handlade om sanguisorbor, se här. Nu en skildring från ett besök i Fyra Årstiders Park i Sölvesborg, en park gestaltad av Piet Oudolf. Länk till Havefolket!

FYRA ÅRSTIDERS PARK 

HAVEREPORTAGE

Tag med til en helt særlige park. En park, hvor planterne er valgt af Piet Oudolf og hvor havet er nærmeste nabo. Tag med til "Fyra Årstiders Park" i Sölvesborg.

TEKST & FOTO: KATARINA, GÆSTEREDAKTION, EN GRÖN SIDA






Ibland är växter poesi, som denna dag. Det är gråväder, regnet hänger i luften, men det droppar inte. Solen gömmer sig bakom molnen, ljuset blir speciellt och tillvaron magisk där land möter hav. Jag befinner mig i Sölvesborg, närmare bestämt i Fyra Årstiders Park. Vandrar runt bland växter som andas sensommar, kanske med en smak av höst.

Parken, som är gestaltad av Piet Oudolf, invigdes 2009. Den ligger som ett promenadstråk längst vattnet, där båtarna är förtöjda. Den lilla staden är nära, husen skymtar, bilar och människor i rörelse. På så vis är denna park en stadspark, även om den kanske inte kallas så. 

Jag njuter i denna miljö, där gräs och annat rör sig i den lätta vinden. Det känns som om kultur inte bara möter, utan i själva verket är, natur. Och tvärtom. Min blick kan både vila och vandra i ett färg- och linjespel som andas lugn och ro. 

Det finns något väldigt vackert i när döda stjälkar får vara kvar och då fröställningar får mogna och inte rensas bort. Själv har jag i min egen trädgård upptäckt hur exempelvis strandirisen – Iris sibirica – efter blomning kan bjuda toner av brons, detta kan också ses här.

Att inte rensa bort, att låta vara. Så kan hösten smyckas på sitt vis och ljus fångas. Under vintern ges nyttt liv, då det till synes döda kläs i dräkter av frost, is och snö. Men där är vi inte. Än.

Här och nu, i början av september. Jag vandrar runt i sällskap med en god vän, en trädgårdsvän. En sådan som man kan prata växter och annat som hör trädgården till hur länge som helst. Den egna blicken förstärks av den andres. Se här! Se där! Tillsammans upplever vi parken som helhet, men ser också variationerna, de olika växterna. Hur de möter varandra, hur de samtalar med sten och vatten, himmel och hav.

Vi söker sortnamn, letar bland de egna kunskaperna, men blir osäkra på en del. Blir glad att det finns en växtlista att tillgå, se länk. Här kan jag söka och finna namnen på dem jag ser. Jag nickar igenkännande, några av dem finns redan i den egna trädgården. Men här finns många som hamnar på en önskelista, som är längre än min trädgård är stor.

Jag klickar med kameran och skapar minnesbilder, där jag känner den fuktiga luften och doften av hav. Det blir varmt och solen söker sig igenom det tjocka molntäcket, men når ändå inte riktigt fram. Ljuset varierar denna eftermiddag, hjälper till att skapa olika uttryck, intryck. Ja, poesi.

Fyra Årstiders Park, en dag då det bjuds sensommar med smak av höst, som sagt. Jag undrar hur det är här under andra årstider. Som namnet avslöjar så är det en park skapad för att kunna njutas hela året. Jag måste komma hit igen.

Sölvesborg? En liten stad som kanske är okänd för många och kan kännas långt borta. Blir du nyfiken och vill göra ett besök? Parken ligger på gångavstånd från stationen, där tågförbindelserna är goda från/till exempelvis Köpenhamn, Malmö och Kristianstad. 

Du kan læse mere om Katarina, om hendes haveliv og spændende havebesøg på bloggen "En grön sida", som du finder lige her.