Det är nog precis som Kristina - Kristinas Oas - skriver i sin kommentar på förra inlägget. Det är inte växterna som huttrar, det är vi. Vi står helt enkelt inte ut med vinterlikt när det - enligt kalendern - ska vara vår. Kanske är det kalendern som ställer till det, att vi tror oss veta - och förvänta - det vi egentligen varken kan vara säkra på eller styra. Kanske försöka vara mer som växterna, fånga stunderna som bjuds och göra det kalla och våta till något vackert. Att inte trotsa vädret, vädret till trots... Hm.
Igår: Aklejan fångar hagel, som blir till vattendroppar i solen. Strax mulet igen. Ännu ett skyfall på gång.
Mellan hagelskurarna, tulpanerna ser ändå ut att ha det rätt kämpigt.
Kanske försöka göra som den lilla kärleksörten - Hylotelephium 'Betram Anderson' - och låta det kalla och blöta bli till pärlor.
I skrivandets stund, nu lyser solen. Det där med att inte trotsa vädret passar mig perfekt just nu... ;o)
Ja, visst är det så att växterna klarar vädret bättre än vi, men jag tyckte så synd om rapsen i går när den hängde rejält med huvudet! Valborgskram till dig! /Lotta
SvaraRaderaMm visst kan man tycka synd om dem... Hoppas nu på en trevligare väderlek!
RaderaO tack o detsamma: Glad Valborgs-kram!
/Katarina
Så vackert det är när man kommer nära, med vattendroppar som små kristaller som glänser.
SvaraRaderaVisst är det kallt och ruggigt, men det växer rätt bra i rabatterna trots allt. Kom precis hem från en resa och ser att det hänt rätt mycket på en vecka.
Trevlig helg!
Titti
Tack! Ja, det växter förvånadsvärt bra, tänker jag medan jag huttrar.... En vecka under våren - oavsett väderlek, tror jag - innebär en hel del händelser. Härliga upptäckter.
RaderaTack detsamma: Trevlig helg!
önskar
Katarina