Fånga stunder, skapa ögonblick.

Jag går runt, blicken söker och finner att flera av försommarens blommor nu vissnat ner. Så fort det gick! Andra gör sig redo, men det kommer fortfarande att dröja ett litet tag innan de visar färg. Det är nästan skönt att det dröjer, att nästa steg får längtas till istället för att vara i och strax över.

Flera av dem som nu smyckar trädgården lyser i violetta toner. En färg, många kulörer. Stäppsalviorna och ängsnävorna varierar i uttryck, liksom den stora drakblomman. Till det några strån lavendel. Allt sätts samman och jag ställer vasen på fönsterkarmen. Så kommer solen fram och leker en stund, några ögonblick - just det! - skapas för den som vill se.

En violett blomma är alls inte "bara" en violett blomma, eller hur?

Så skiftar ljuset, blir varmare. Väderlek, lek med väder och allt som vädret når.

Ängsnävorna - Geranium pratense - är återkommande inslag i trädgården. De frösår sig lite här och där och varierar från blått till violett, kanske till och med purpur ibland.

I buketten finns olika stäppsalvior - Salvia nemorosa. I förgrunden syns en rätt hög och lite glest blommande, ett av alla dessa onamnade loppisfynd. 

Till vänster "den vanliga" stäppsalvian, till höger 'Caradonna' med sina mörka stänglar.

Örtplanteringen, i bakgrunden lavendelrundeln.

Underbara lavendel, den är som vackrast nu. Ungefär samma kulör, men ett annat uttryck, har den stora drakblomman - Nepeta 'Six Hills Giant', som också ges plats i buketten.

I kvällssolen. Där bakom anas den vita flocknävan - Geranium x cantabrigiense 'St. Ola' - som blev till bukett i förra inlägget. Nu syns också de - fortfarande - glesa och pinniga ligusterplantorna, som ersätter rosenhäcken (vilken togs bort i höstas). Åh, nu ser jag den oklippta och rufsiga buxbomskanten, strax bortom gräslöken. Nej, detta är ju inte vackert.

Ibland handlar det om att blunda för somligt, för att se annat. Fånga stunder, skapa ögonblick. Kanske i form av en bukett... 

 ...som dansar i violett.