Plockar, sätter i vas.

Så gick helgen i en rasande fart, även om tempot alls inte var högt. Konstigt det där. Nåväl, blommorna jag plockade in i lördags står kvar. En av buketterna går i blå och grågröna toner.

Den innehåller ängsnäva - Geranium pratense, stor drakblomma - Nepeta 'Six Hills Giant', lavendel och grässtrån. Stommen består av malört - Artemisia absinthium, som på bilden kan tyckas hängig. Den reste sig efter ett tag och står fortfarande vackert tillsammans med de andra.

Några fick plats i ett gammalt lerkrus. Bland daggkåporna - Alchemilla mollis, som precis är i skedet att slå ut, leker nävor - Geranium pratense, Geranium cantabrigense 'St.Ola', aklejor, stäppsalvia - Salvia nemorosa 'Caradonna' och en enstaka ljus stjärnflocka - Astranta major.

Krukorna med penséer ser eländiga ut. Nej, inte krukorna i sig, men dess innehåll. Den senaste tidens värme har frestat på. Jag klipper ner och hoppas på en andra blomning. Tills dess hamnar några i en keramikvas jag nyss fyndat någonstans till nästan ingenting.

Sist, men alls inte minst. I all enkelhet.

Brunnävorna - Geranium phaeum - leker med grässtrån. Vilket gräs, någon särskild sort? Nej, bara frön som valt en annan växtplats än den tilltänkta gräsmattan.

Att plocka och sätta i vas. Något speciellt med det. Först rundan, blicken som spejar, söker och... finner. Ja, jag har ju skrivit om det förr. Nya möten som uppstår. Betraktar växterna i ögonhöjd och på nära håll. Blommorna, bladen och stänglarna. Men också de begynnande fröställningarna och knopparna, som båda lovar mer, bidrar.