Igår, fredag eftermiddag. Det är nästan folktomt på Sibbarp, en av strandområdena här i Malmö. Vädret är lite sisådär, men orsaken till människors frånvaro handlar nog inte om det, utan om att fotboll spelas av några och tittas på av många, jättemånga. Bland dem är inte jag. Vandrar längs vattnet och försöker ha koll på vovve, som är blöt och sandig efter bad och bus. Nyss köpte jag kaffe i kallbadhusets café, nu balanserar jag muggen medan jag leder cykeln... Ser hur vallmon dansar på stranden, det är vackert med det orangeröda i en miljö som kan kännas lite karg, speciellt i denna väderlek. Cykeln, kaffet, hunden, nej, jag låter mig inte hindras. Några snabba klick med mobilen och sedan går vi vidare. Hemåt.
Väl hemma ser jag att fotografierna jag tog är utan skärpa och andra kvaliteter som bilder nog bör ha. Men... motivet är vackert. Kanske räcker det. En stunds lek i datorns bildprogram skapar flera uttryck. Ibland olikt, ibland nästan likt. Variationer av samma.
Väl hemma ser jag att fotografierna jag tog är utan skärpa och andra kvaliteter som bilder nog bör ha. Men... motivet är vackert. Kanske räcker det. En stunds lek i datorns bildprogram skapar flera uttryck. Ibland olikt, ibland nästan likt. Variationer av samma.
Ursprungsbilden
Vilket bildprogram? Inget avancerat såsom photoshop och dylikt, jag har endast lekt på enkelt vis med hjälp av Picasa och Instagram. Börjar förstå att man nog kan fastna här. Alla möjligheter som finns med skärpa, toner osv kan vara såväl inbjudande, som kanske förlamande. När sätta stopp? När bli klar och känna att nu, nu är Bilden här? Hursomhelst roligt att prova på och speciellt fångas jag av att bilder kan ges ett mer måleriskt (kanske akvarell, jodå, varför inte låtsas att jag är Lars Lerin ;o) eller textilt uttryck. Spännande...
...men nu ska denna lördag ta sin början på ett mer handfast vis: Ogräsrensning, gräsklippning, omplanteringar osv. Någon har slagit ut, någon har vissnat och en annan har... Förändring av det som redan finns, fanns och komma skall. Oändliga variationer... av samma.
Tänk så olika uttryck, nästan filmkänsla i vissa :) Visst är det lätt att fastna men svårt att bestämma sig för gott nog. Känner igen den känslan allt för väl. På ett sätt var det skönt när jag skickade iväg min film och den blev framkallad. Jag valde film för en viss känsla och sen ett labb, kanske med en viss process för den riktigt petige. Nu är det val, val, och ännu fler val.
SvaraRaderaGillar känslan i bilden, redan grunden är filmisk. Vackra vallmor men lite ruffig känsla. Oskärpan gör bilden så mycket mer än bara vallmovacker. Suggestiv är nog ordet jag letar efter.
Kram, Carina
Tack! Nu ser jag också det filmiska... Trädgårdens blommor kan lätt bli "bara" söta, vackert så. Men naturen bjuder ofta ett annat anslag, det karga, kanske trotsiga och egensinniga. Suggestiv, något som inte stannar vid att bara vara vad det nu är, utan leder en vidare.
RaderaJa, tänk förr när man sådär enkelt (och i mitt fall helt utan koll) lämnade in filmen (med ett mycket litet antal bilder) för att vänta och vänta. För att - så småningom - se ett färdigt resultat som inte gick att påverka. Förvisso begränsningar som jag inte längtar tillbaka till, men alltför många möjligheter kan ju också bli till omöjligheter.
kram
Katarina
Ständig variation, det gäller bara att var uppmärksam. Ändå missar vi säkert massor:) Kul bild serie! Och vackert med vallmon!
SvaraRaderaHa en bra dag!
Tack!
RaderaJa, visst missar vi en hel del, så behöver det nog vara. Men att se lite mer, stanna upp och låta blicken vila en stund. Då och då.
Tack detsamma: Allt gott!
/Katarina
Drömlikt
SvaraRaderaTack! =o)
RaderaAllt gott!
/Katarina