Månadens favoritväxt: En lättare harkling bara

För många bara en lättare harkling. Inget att ta större notis om. Jag förstår att det vanligtvis är hostans bladverk som lockar, knappast deras blommor. Ja, förlåt ordvitsen, men kunde inte låta bli. Nåväl, hostan eller funkian är självklarheter i många trädgårdar och det är - som sagt - mest bladverket som brukar hyllas. Nu vill jag gärna lyfta fram dess blommor.

Varför? Då jag sökte efter min favoritväxt för juli månad fanns flera kandidater i den del av trädgården som är mest skildrad i de flesta inlägg jag gjort under månaden. Grusträdgårdens invånare tar plats, syns och hörs. De applåderas och beundras. I den nedre delen av trädgården, den mer lummiga delen, finns det många ställen som är i stadier av "i väntan på"-, "bör ändras"- och "kan kanske bli bra sedan". Det är dessa som fångar min blick och missnöjt låter jag den vandra än hit än dit. Suckar otåligt. Nåväl, något som gläder här är hostans blommor. Se bilden ovan! Vad finns att ogilla? Eller ens vara likgiltig inför? Nej, i mina ögon kan hostans blommor vara rena poesin. 

Det är skymning. Ljuset strilas genom äppleträdets gren- och bladverk. Hostans blommor är solfångare. Pinnarna? Ett försök att få Viggo att inte gena över planteringen. Hur det gick? Sådär.

De flesta hostor jag har är småbladiga och nästan alla planterade vid den lilla uteplatsen och dammen. Jag konstaterar att klättervildvinet tar tid på sig att växa till och klä de vita väggarna. (Försöker kväva ännu en suck...)

Låter kameran vandra åt vänster och här syns den ofärdiga planteringen under äppleträdet. Kikar man noga kan en del små hostor skymtas bland annat bladverk. Huller om buller, nej, nu suckar jag igen. Förlåt!

Samma plantering lite närmare.

En yttepytteliten hostas yttepyttelilla blomma kikar fram.

Här från annan vinkel. Det är verkligen en liten en. Då jag är på olika växtloppisar brukar jag hålla utkik efter de där små. Inte sällan kan sådana fyndas. Om jag nu skulle sucka så skulle det vara en nöjd sådan. Bara så att du vet.

Ja, och så har jag ju några stora också. 

Jodå, det surrar i luften... Det är fler än jag som tycker om dessa blommor. 

Nu kanske någon undrar vilka sorter jag visar och har i trädgården. En del har jag nog namn på, men inte alla. Får dokumentera hela plantorna och försöka få till namnen på dem. Men det får bli en annan gång, för nu är det dan före dan som är sista dan i denna månad som heter juli. Snart är det... Men inte än, inte riktigt än.

Vilket sammanträffande! Började skriva inlägget imorse, men hann inte färdigt. Så fick ta tag i det nu. Ja, och när jag nu ska länka till Annas sida, så ser jag att Anna just lyft upp hostans blommor i dagens inlägg. Samma tanke, samma känsla. Härligt!

Fler inlägg, se länk