fredag 6 juni 2014

Nationaldag

Nationaldag. Idag. Vad firar vi? Du? Jag? Funderar och funderar lite till. Försöker koppla till trädgården min. Så tänker jag att en nation kan förstås som något geografiskt avgränsat - såsom trädgården - där olikheter bor, lever och verkar - liksom i trädgården. Några föds här, medan andra är födda någon annanstans. Några dör här, men en del avslutar sina liv på annan plats. Precis som... Just det, trädgården är på så vis öppen - i dialog - med andra. Inget slutet rum. Inget tvärsäkert och fastslaget, utan i rörelse. Rörelser. Ofta i långsamt tempo, förflyttningar som nästan inte märks då det ena bygger på det andra. En känsla av att det som var då också är nu. Ibland är det tvära kast, dramatiska skiften. Så också nationen, ett öppet rum i rörelse. Tvärsäkerheten lurar bakom hörnen, likgiltigheten likaså. Mot det ställs engagemang, ödmjukhet och tolerans. Och tvivel, det som får oss att fundera en gång till och ännu en. Att inkludera en tanke som säger tvärtemot, att låta den få vandra omkring inom oss en stund. Visst är det så vi gör i trädgården också. Söker oss fram, tvivlar, provar, blir överraskade... En dag som denna, i en tid som denna, då resultatet från EU-valet visar en nation som går i allt brunare toner, där allt mer tvärsäkra Sanningar slås fast, kan det vara värt att vila en stund i Tage Danielssons kloka ord:

Det råder mångfald i trädgårdslivet, vi trädgårderar på både lika och olika vis. Det fungerar. En gemenskap som inkluderar. Det berikar. Olikheterna kittlar och skapar nya tankar och idéer, de får mig att fundera kring gjorda val. Kanske göra annorlunda och skapa förändring i det gröna rummet. Kanske vila i det som är, men ändå uppleva det på ett lite annat vis efter att ha mött dig och din trädgård. Trädgården, en plats för såväl trygghet som äventyr. Precis som... nationen, som vi firar idag. Några bilder som jag tog alldeles nyss.

Att komma hem. Att känna sig hemma.

Vägval. Att kunna välja olika stigar. Vandra hit och dit. Gå tillbaka. Gå framåt. Stå stilla en stund.

Vända blicken åt ett annat håll och se vad som nu kan skådas.

Förflyttning. Jag går några steg. Ser något nytt som inte tidigare kunde ses.

Andras flytt. De stod nyss på fel plats, en alltför trång plats. De flyttades och verkar ha klarat det bra. Nu står alliumen där bland strandirisen och dess bladverk. De verkar trivas. En lyckad flytt.

Ibland mycket av samma.

Ibland besläktade kulörer, men olika nyanser och former.

Allt är inte på topp, lite visset här och där. Gurkörtsfröerna har verkligen nått överallt, här en liten planta som sticker upp hos violen. Nej, detta är ingen vacker bild. Men det inte så vackra måste också få finnas här.

Egna initiativ, liksom gurkörten ovan en annan som själv valt växtplats. Rödfibblans färg är intensiv, en kontrast mot omgivningen. Formen är magisk. 

Hjälpsamhet. Den här dök upp i trädgården, jag undrade: Vem är du? Frågan gick till AoT-forumet, där Lotta generöst och kunnigt gav mig svaret. Det är en flenört. Den är egentligen rätt vacker, men läser mig till att den ska vara illaluktande. Tvekar. Tvivlar. Får se...

En del ogräs är gräs. På riktigt.

En del gräs är... lök. =o)) Gräddfil och...

...nypotatis. Strax intill basilika. Vitlöken hamnade utanför bilden, verkligheten är större än det kameran fångar. Vilken tur!

Hoppfullhet. Fikonet bjuder flera frukter i år. Det är tidigt, kanske kommer jag att kunna skörda i år. Nej, har inget växthus. Än. Drömmer, drömmer...

Sol och skugga, ljus och mörker, som vandrar över damm och humleblomster.

En del flyttar ut som gåvor till andra. Annat flyttar in. Det ljust rosablommande strandglimmet breder ut sig, här är mycket av samma. En god vän ska få några plantor, hon behöver dem och jag behöver göra plats för min nya lilla planta som har vita blommor. 

Allt är inte i fokus alltid. Det varierar.

Det finns gränser. Men jag känner de som bor på andra sidan planket och kan lätt hälsa på en stund.

En plats som leder både ut och in. Kökstrappan, där Viggo (härstammar från Stockholm, svensk mamma och rysk pappa, nu malmöbo som gillar de flesta existenser, förutom katter då, fast det kanske handlar om hatkärlek... =oP) firar nationaldagen genom att njuta värmen...

...medan jag tar ett tag och rensar bort visset från solen av gula penséer. Att vara i en enkel syssla, att livet kan te sig självklart ibland.


Hoppas ni alla njuter en härlig dag!






16 kommentarer:

  1. Jeg kom bare lige forbi.
    Her har vi regnvejr, det havde vi også i går så ikke vejr til havearbejde, derfor har jeg tid til at kigge mig om i blogland og nåede nu frem til din blog.
    Hvor har du mange fine blomster.
    Fine billeder.
    Tak for kigget.
    Ha´ en god pinse.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så trevligt att du vandrade hitom.
      Växlande sol och regn här idag... mest uppehåll, men regnet ständigt närvarande.
      Tack, tack för vänlig ord.
      Allt gott!
      Katarina

      Radera
  2. Så flitig du varit med kameran och den vackra texten bara rinner ur dig som vanligt...Din trädgård är så vacker och jag gillar alla inslag av växter som man också kan hitta i naturen, rödfibblan, glimmen, humleblomstret.
    Har organiserat en blomstervandring i byn på söndag, men jag tvivlar förstås på att vi får se nåt humleblomster. De är inte så vanliga nuförtiden.
    Man kan tro att du har hur stor trädgårds som helst.
    Allt gott
    Anette

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack. O tack!
      Det är något sorglit om de vilda växterna inte finns där i de vilda ändå... Jag tycker mycket om deras lågmälda vis, deras förmåga att sjunga med andra...
      Lycka tlll med vandringen!
      (Ja, och min trädgårds litenhet är något jag försöker glömma... o jag är glömsk =oP)
      Allt gott!
      /Katarina

      Radera
  3. Gratulerer med dagen! Flotte bilder du viser :-)

    SvaraRadera
  4. Ibland kan jag tänka att en del, kanske icke tvivlare, gör livet ganska enkelt för sig genom att aldrig tvivla, ifrågasätta bara följa. Att liksom vilja bli ledd, född i tanken.. Konstigt - funkar inte för mig!! Jag har mörka färger och glömmer aldrig ett besök i en matvaruaffär i München tidigt 80-tal. Frågade efter en vara men jag fanns inte. Gick ett varv runt hyllorna och tillbaks; hej jag är en svensk student, var finns... Tänk då fanns jag.

    Tycker mycket om språket, tankarna och parallellerna. Kanske det vi skulle göra i oftare - dra paralleller så blir det inte så svårt. Rädslan blir nog mindre.

    Kram, Carina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!
      Jag har själv varit med om att ha varit osynlig i mötet med andra. Kanske behövs denna erfarenhet för att känna, tänka i dessa banor. Men jag tror mig förstå hur lockande det kan vara att icke-tvivla, att liksom gå in i en sekt, låta en Sanning råda och vara i det. Men i just det är inte jag. För mig är livet svårare än så, men också mer än så.
      Jag tror - precis som du - att ett sätt kan vara att dra paralleller från det lilla till det stora och tvärtom. Göra det begripligt och hanterbart. Minns det allra första besöket (av hittills två) i New York, då blev Broadway till Bredgatan, Central Park till Centralparken. Inte helt olikt ändå. Olikt blir likt, men ändå variationsrikt.
      kram
      Katarina

      Radera
  5. Kolka ord om mångfald. Jämförelsen mellan trädgård och samhälle - bra sagt!
    Jämförelser med vardagliga ting. Som Carina säger; Kanske skulle vi göra det oftare så blir det inte så svårt...
    Härliga bilder med många vackra blommor, jag älskar denna tiden på året!
    Ha en riktigt bra helg!
    Ulrika

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, tack!
      Ja, jag tror att vi behöver göra det stora i det lilla. Se de stora frågorna i vår egen vardag, kanske trädgård. Det är först då "vi äger".
      Det är en härlig tid, en löftesrik tid. Så mycket ges oss, så mycket vi tar emot. En tid att samla kraft och mod.
      Ha det riktigt gott du med!
      /Katarina

      Radera
  6. Vilken mängd underbara foton. Du har verkligen blick för det vackra!.
    Tack för den filosofiska texten, som kändes så härlig att läsa!
    Glad Pingst!
    Märit

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Tack! Så glad jag blir för dina generösa ord och den mening de ger. Tack till dig!
      Glad Pingst!-kram
      Katarina

      Radera
  7. Fina fototn! Här hos mej i Wales blev det tyvärr inget fiarnade alls. Här var ju en vanlig dag och jag jobbade så mycket att det inte fanns någon tid över för firande. Ska skärpa mej till nästa år!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Inte då dumt att "tillhöra" flera nationer och på så vis få flera härliga dagar =o)) Firandet blev till trädgårdsdag, underbar sommarvärme! Hoppas allt gott i vackra Wales!
      /Katarina

      Radera
  8. Bild- och text i skön harmoni. Som alltid här!

    Jaaa! Jag har njutit trädgård idag. Vilken dag va? Fick mycket gjort trots att jag inte kom ut förrän sen eftermiddag. Efter sju timmar utomhus (ogräsrensning på framsidans "djungel") igår kändes det i ryggen. Kanske lika bra att jag inte kom ut förrän sent. Man vill ju hålla hela säsongen.

    Ha en fin söndag!
    Tamara

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, tack!
      Jaaa, vilken härlig dag det blev. Bra jobbat! Jag har "sparat" framsidans ogräsdjungel, men den är där, det vet jag. Den väntar, det vet jag också =oP
      Ha en härlig söndag! (Såhär på morgonen verkar det lovande med solsken och fågelkvitter...)
      Allt gott!
      /Katarina

      Radera

Det är härligt att läsa kommentarer.
Vem du är, vad du tyckt och tänkt. Och känt.
Kanske vill du tillägga något, fråga något.
I vänlig anda.
Varmt välkomna!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...