torsdag 30 juli 2015

Går det att inspireras av detta?


Vi pratar och pratar. I sällskap av en god vän åker jag tåg och samtalar om trädgård, miljöer, inspirationer, färger och former. Vi talar om varför. Och varför inte. Samtalsämnena tar inte slut, det finns alltid en ny liten ingång som väcker vår nyfikenhet. 

Tåget anländer till Helsingborg och i gråvädret styr vi raskt stegen mot Dunkers kulturhus. Här besöker vi först en utställning om Carl Johan De Geer. Det är en mycket intressant utställning. Filmen, som nog kan kännas lite lång, gör upplevelsen - tycker jag - till något mycket mer än att kika på föremål. Vi fortsätter med en liten utställning om Bengt Orup. Även här visas film och jag bli lite tagen då jag hör och ser konstnären, som jag för många år sedan mötte och intervjuade. Där är han ju! I filmen, annars borta sedan länge. Tavlorna och glasföremålen får oss att stanna en stund. 

Skulle det inte handla om trädgård? Jag förstår att du undrar, men nu kommer det! Vi besöker så ett rum fyllt av skapelser av Bea Szenfeld. Kläderna, kreationerna, är fantastiska och då man kommer nära anas vilket fantastiskt arbete som ligger bakom det som på håll ger mönster och strukturer. Ljus och skugga leker. Är det möjligt att göra kopplingar till trädgård? Går det att inspireras av detta?

Flera av kreationerna visas bakom ett finmaskigt nät, därav bildernas suddiga uttryck. 

Stannar upp. En allums blomma innan den slår ut... Ser jag. Ser du?

Den röda färgen lockar ögat. Vilken klänning!

Som rosornas röda taggar.

Överlastat. 

En del färg. Men det mesta är i skalor av vitt och grått. Lite svart, inte mycket svart. En del metall.

Fågelfjädrar eller taggar? Istappar? Snäckor eller kanske vatten som virvlar?

Snäckor igen eller kanske larver, puppor? Prismor, som i solen efter regn..

Ljus och skugga gör det påtagliga till poesi. Så också i trädgården.

En besökare. En skuggfigur. Blir på så vis en del av helheten. En stund.

Bea följer med oss ibland. Men...

...försvinner då och då in i väggen. För att återvända.

 Det handlar om kläder. Och inte.

 Vi fascineras och återvänder till ett av "plaggen". Se!

En gång till, se!

Går det att inspireras av detta? Se något jag tidigare inte sett. Göra något jag inte visste att jag ville och kunde? Vad? Vilka material är hållbara i trädgården? Ja, ni kan ju gissa vad vi talade om på tåget på väg hem... Ett samtal med fler undringar än svar. Som vanligt.





2 kommentarer:

  1. Vad som helst kan inspirera. Kanske att de, klädskaparna, hämtar mer i naturen och växterna än vi i kläderna. Men det rena spelet mellan ljus och skugga - det det gör med plaggen inspiration för trädgården...

    Kram, Carina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror så också... Nu är ju dessa kläder konst-iga, men funderar lite på att kunna göra mer strukturer ex vis vid gjutning av betong... Ja, och så sista bilden, tänk tunna skivor av... Något. Böljande, kanske med mellanrum, att hänga på en gren. Kom i närkontakt med hostorna igår, så många olika strukturer i tyget, hm, bladen. Kanske hade jag inte riktigt sett det om jag inte upplevt detta häromdagen. Vet inte.
      kram
      Katarina

      Radera

Det är härligt att läsa kommentarer.
Vem du är, vad du tyckt och tänkt. Och känt.
Kanske vill du tillägga något, fråga något.
I vänlig anda.
Varmt välkomna!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...