Dammen - The Story II

I förra inlägget finns överblicksbilder som visar hur dammen ser ut idag. I nästa inlägg fortsätter jag att beskriva hur arbetet med dammen fortskred, då med närbilder på olika miljöer. Men nu, nu hoppar jag bakåt i tiden och gör ett försök att beskriva dammens allra första steg och hur det kom sig att det blev en damm överhuvudtaget. För det var inte självklart och det fanns inte någon Plan.

Återigen fungerar bloggen som en dagbok, där jag finner stöd i när och var och hur. För det var ett tag sedan det hela började. Jag drömde länge om en damm, men tyckte det hela verkade så komplicerat med all teknik som skulle till. Så jag slog bort tankarna och skaffade andra vattenblänk i form av fågelbad, som glittrade i solen, speglade himmel och omgivning och lockade fåglar att bada och hund att dricka. 

Som så ofta leder det ena till det andra, liksom att ett första steg kan bli en promenad. Ibland går jag vilse. Men inte alltid...
Ett steg som ledde mig vidare var då undersökte den otillgängliga platsen längst ner i trädgården. Det var en liten skräphörna täckt med murgröna. Grannen ville ersätta det gamla planket. Han valde att på eget bevåg riva det gamla och bygga ett nytt. En annan granne ville att murgrönan skulle bort från deras uthusvägg, som var trasig och behövde lagas. 

Så kom det sig att platsen, som tidigare legat i glömska, började ljuda av aktivitet. Ett eget plank byggdes framför grannens, på så vis fick vi ju båda som vi ville. Murgröna togs ner, den murade väggen lagades.

Då marken jämnats och rensats blev det tydligt för mig att den tidigare skräphörnan skulle kunna bli en härlig plats under det vackra trädet. Jag sökte och fann gammal och sliten smågatsten på Blocket, formade stenläggningen så att den på ett mjukt vis rundade trädets stam.

Killarna som arbetade på platsen kom från Polen och vår kommunikation var väl inte alltid så enkel med min mycket begränsade polska (dobrze) till deras knackiga engelska. Dock, vi delade en hemmasnickrad tyska som på något vis blev begriplig för oss, men förmodligen inte för någon som behärskar språket. Nåväl, en av dem lät mig en dag förstå att jorden som skulle grävas ut inför stenläggningen var en väldigt bra matjord. De kikade vänligt, men också lite uppfordrande på mig: Sådan här jord slängs inte!

Det ena leder till det andra, som sagt. Jorden lades på hög, i väntan på... vaddå? Då visste jag inte hur min lilla köksträdgård skulle formas längs muren mellan den nya uteplatsen och pergolan (som sedan byggdes). Här fanns en liten stenlagd gång och utrymmet mellan den och mur var samma mått som en pallkrages längd. Ett tecken! Så var jag på Varuhuset för att leta efter Något, men fann att de reade ut begagnade pallkragar till ringa pris, så gott som gratis. Ännu ett tecken! 

Tolv pallkragar blev till fyra gånger tre, dvs tre på höjden och fyra på rad längs muren. Pallkragarna målades med en mörkt grå, nästan svart, linoljefärg. Nu behövdes... Jord!

Tanken på att skapa en damm släppte inte taget, men frågan är om den alls hade blivit gjord om inte pallkragarna i köksträdgården behövt jord och att jag visste att bra sådan fanns att hämta nära den nya stenlagda platsen.
Så började grävningen hösten 2010. Jord flyttades och så sakteliga fylldes de fyra "pallkragetornen" och köksodlingen kunde starta. Gropen som grävts skulle nu formas till en damm. Men hur? Att gräva en grop var inte svårt, jag formade dammen med spaden i hand. Det blev oregelbundna former, hyllor där växter och stenar skulle kunna placeras samt gjorde olika djup. Jag lade på gummiduken och fyllde med vatten. Bilderna nedan är från maj 2011, då dammen fått "sätta sig" under vintern.

Den runda gräsmattan i förgrunden.

Dammen är grävd ända fram till stenläggningen.

Dammen möter inte gräsmattan direkt,  utan det finns en böjande kant för plantering av växter.

Dammkanten på bilden ovan, längst ner till vänster i bild, övergår till något som är tänkt att bli en slänt.

Så avslutas dammen i en hörna i trädgården, som även den är ofärdig.

Maj 2011. Tanken var att jag käckt och glatt skulle fortsätta arbetet med dammen under våren och sommaren, men så blev det inte. Då jag tvivlar och tvekar, kommer jag inte till skott. Det verkar inte hända någonting med dammen under resten av 2011 och av bildarkivet att döma har jag helt glömt bort den fram till våren 2012. Den 6 april gör jag ett inlägg om dammen, men då visar jag inga aktuella bilder, utan endast de bilder som togs året innan (dvs de jag visar ovan). I inlägget undrar jag över färdigställandet av dammen och tiden därefter visas inspirationsbilder från olika dammar, se Wisley, skogstjärn och Chelsea.

Hur är då läget i dammen våren 2012? Den 25 april 2012 skymtar dammen som en diffus bakgrund på en bild i ett inlägg om regnväder.

En annan bild visar att då regndropparna möter vattenytan bildas bubblor.

I bubblan speglas omgivningen, ser jag i ett inlägg som görs följande dag.

Då skriver jag att jag tömmer dammen på en sörja av vatten och fallfrukt. Det stinker! Jag stinker! Det är inget roligt jobb, men det var tvunget att göras. Nåväl, tonen i inlägget andas handlingskraft, och jag ser fram emot att börja fixa dammens kanter. Den 30 april tömmer jag dammen helt på vatten och börjar arbeta om dammen, så att terasserna blir stabilare. Inga bilder från själva dammen den dagen, jag visar vårblommor istället. Nåväl, jag avslutar inlägget i en rätt hurtig ton, där jag berättar att jag nu ska skaffa fler dammväxter.

Hur gick det då? Fortsatte energin att flöda? Eller blev det ännu en sommar och höst och vinter som dammen föll i glömska. Nu är detta inlägg längre än lång, den fortsatta utvecklingen fortsätter i ett nästa avsnitt.