Dammen - The Story IV

Berättelsen om dammen och dess tillblivelse fortsätter. Min egen nyfikenhet har väckts då jag finner bilder och inlägg som berättar en del som jag glömt. Var det verkligen så? Ja, och så var det nog då, även om jag inte minns allt nu. Dammen har inte varit ett alldeles enkelt och självklart projekt, ni vet ett sådant där Målet nås via Genomförande enligt Plan. Nu var inte Syftet sådant heller, jag har - som vanligt - unnat mig att leka och prova mig fram i den där Praktiken, dvs gjort en del fel, men också några rätt. Allteftersom. 

Dammen grävdes alltså hösten 2010, nu har det blivit 2013 och det är vår. Hur är läget? Det är den 14 april och jag njuter årets allra första trädgårdsdag. Jag har rensat dammen på höstens löv och fallfrukt och fyllt på med vatten. Dammen känns naken utan grönska och jag stärks i min övertygelse att plantera mer vintergrönt längs dammens kant och i dess omgivning.

Dammen skymtar i ett inlägg som jag gör den 28 april, då trädgården - och jag - verkar bubbla av vårkänslor. Även Viggo sprudlar. 

Den 7 maj gör jag ett inlägg med den informativa titeln "Dammen idag". Jag gläds åt att den vita kabbelekan - Caltha palustris var. alba - blommar, skriver att den fyndades på Alnarp för ett år sedan, dvs 2012. Aha! Så länge har den alltid varit i trädgården. Så glad för den, vilket också märks på mängden bilder i album.  Nåväl, kabbelekan växer i sumpzon på en liten "udde" i dammen, den kan skymtas rätt långt upp på den högra bilden.

Nu börjar det grönska så smått och slänten verkar ha klarat vintern rätt bra.

"Ön" i viken är byggd i vattnet och bjuder sumpzon strax bakom de två större stenarna. Nu ser det naket ut, för ännu har inte ormbunken, kärrbräken - Thelypteris palustris, som är planterad där kikat upp. Men lite grönt visar sig här och där i och vid dammen.

Den 21 maj visar jag en bild, där tulpaner flerfaldigar sig på dammens yta. Dammen som spegel är en viktig kvalitet, som jag nog inte tänkte så mycket på vid själva anläggandet. Jag hade tur, min damm hamnade i en miljö som bjuder mycket lek med ljus och grönska, något som får dammens yta att bli än mer levande och variationsrik.

Maj blir till juni, den 5:e gör jag ett inlägg som helt och fullt handlar om dammen.

Jag arbetar med övergången mellan damm och stenläggning. Nu har jag gett upp tanken på att vattenytan ska vara i nivå med stenläggning, det låter sig inte göras så som jag har dammduken. Nu täcker jag med grus och sten, planterar kattfot - Antennaria dioica - med förhoppning att de kan binda ihop det hela. (Läget visade sig vara för skuggigt, växterna etablerade sig aldrig.)

Gul hjärtbräcka - Saxifraga cymbalaria - fyndad på Alnarp, verkar trivas. Jag planterar några strandtrift - Armeria maritima - i slänten, något som sedan visar sig vara ett mindre lyckat tilltag. De dog.

En viva som jag fått av Märit (Mariehem) lyser röd. Den språkar väl med det närliggande japanska blodgräset - Imperata cylindrica 'Red Baron', som kan anas vid dammkanten. Storfryle - Luzula sylvatica - finns på flera ställen i och vid dammen, då den kan växa såväl i torr mark som sumpzon.

Humleblomstret - Geum rivale - frodas och den lundliknande hörnan blir allt grönare.

Den 27 juni lyfter jag fram en av mina absoluta favoritväxter, kråkklöver - Potentilla palustris - som finns planterad i sumpzon. 

Men inget mer om dammen skrivs under 2013, som blir 2014, ett år då dammen inte uppmärksammas speciellt mycket, men finns som inslag bland annat. Här en bild tagen under våren, dammen bjuder vackert vattenblänk med härliga speglingar.

Dammduken skymtar här och där. Här är vattennivån rätt låg, ser jag. Då och då behöver jag fylla på med vatten. En av anledningarna till det är att jag på något ställe beskurit dammduken för hårt, så duken glider under ytan vilket gör att vatten leds ut från dammen. Inget stort problem, men ett onödigt sådant. 

Här en sommarbild från 2014. Det ser rätt rufsigt ut, eller ska jag kanske kalla det frodigt? Hursomhelst ser jag att platsen där stenläggning möter vatten har planterats med silverfryle - Luzula nivea. Detta är ingen bra lösning då stråna lägger sig ner och dessutom blir ett hinder då jag går från stenläggning till gräsmatta (via trampstenar i dammen). 

Gör om, gör rätt! Under 2014 händer inte mycket med dammen och det är först i år som jag tar tag i en del av planteringarna vid dess kanter samt jobbar vidare med den lundliknande hörnan. Ännu är mycket ofärdigt, där en del väntar på handlingskraft medan annat väntar på tillväxt. I nästa inlägg om dammen - det sista för denna gång, tror jag =o) - visar jag aktuella bilder, försöker sammanfatta några lärdomar jag gjort under denna resa samt gör en växtförteckning.