Doft av sensommar

Ett nytt nu pockar på, vill ta plats och komma till användning. Det gamla blev ett nyss, som strax försvinner i dåtid för att - kanske - falla i glömska. Tiden går, men inte alltid i samma takt och ton. Nu en doft av sensommar, det är lite mörkare, lite tyngre, lite... Nu än nyss. Än då. Ändå... sommar. Fortfarande sommar.

Det är lördag förmiddag. Huset och husets hund väntar gäster medan jag själv snart ska bege mig till fest på Österlen. Men innan avfärd, en runda i trädgården med sekatören i hand för att fylla vas och glas. Det blir mestadels blommor i toner av mjukt vitt, kanske lime, rosa och vinrött, kulörer som dominerar i min trädgård just nu. Några inslag av mjukt violett, någon som är milt gul.

En keramikvas fylls med olika blodtoppar och pimpineller, den vanliga blodtoppen får även vara med och leka...

...tillsammans med ljus stjärnflocka, ormrot och månskensnepeta.

Kärleksörterna trängs på liten yta, då de sticks ner i blöt jord som jag fyllt den låga "krukan" med.

Olika myntor stoppas ner i ett glas, fortfarande är färgskalorna lågmälda. Som kontrast några lekfulla ringblommor i en liten vas. Härliga färgklickar som dansar på eget vis.

Så bär jag in och placerar ut. Säger hej då till vovven och skyndar till tåget. Iväg för att...

...komma hem. Gästerna har åkt, huset står kvar och hunden är välmående. Blommorna inomhus ser fortfarande pigga ut. Jag gäspar. Småslumrar i en korgstol medan kaffet i muggen blir kallt. Eftermiddag blir tidig kväll, sommar blir sensommar. 30-årsfest, blir till 40-års, 50-års... Tiden går, som sagt. Några ringblommor som dansar på eget vis behövs i allt det lågmälda och samstämda.