Lite väsen för någonting är ett tema som jag återkommer till i trädgården. De inte så högröstade, de inte så storslagna är, i mina ögon, svårslagna. Nu blommar dockaklejan - Aquilegia ecalcarata / Semiaquilegia acalcarata. Såväl blommor som blad, hela dess väsen, andas av lätthet, ja, tyngdlöshet, där den rör sig i den svaga vinden.
Då jag vandrar på nätet för att finna information om denna akleja får jag veta att dockaklejan härstammar från Kina.
Oj, så näpen och vackra bilder! Mycket vackert som härstammar från Kina uppenbarligen, inte minst alla sköna pioner.
SvaraRaderaHa det så gott
Anette
Tack!
RaderaSpännande att tänka på växternas ursprung, så många som vi hämtat från andra länder. Bondpion låter ju onekligen väldigt inhemskt, men så är det ju inte... Undrar vilka det ursprungliga nordiska växtriket som lockat andra att föra med sig hem. Allt gott!
/Katarina
Such beautiful delicate flowers, it is amazing is it not that they are carried on such fine stems?
SvaraRaderaYes, they are fantastic and you get the impression of weightlessness...
SvaraRaderaAll the best,
/Katarina
När jag såg dina bilder f-bannade jag min egen dumhet!!! Visst är den ljuvlig. Dumheten?? Fick ju frön av dig som jag inte sådde då och lagt bort nu. Jag hade ju ändå så många, nästan som en liten häck längs grusgången. I år? 1, EN, fjuttig liten rackare :( Är det ödet eller dålig karma som gör sig påmint?
SvaraRaderaKram, Carina
Du, jag plockar frön och så får du en ny chans! =o))
RaderaVarken öde eller karma, det är slumpen! Det har helt enkelt bara råkat bli sådär... Dock, när saker o ting lyckas då är det absolut karma o ingen slump, såklart!
kram
/Katarina (påminn mig gärna om fröna om du vill ha, för jag är glömsk)