Att bo i staden och ha en trädgård är en lyx. Jag vet det. Jag är nöjd. Det är jag. Men ibland drömmer jag om att ha den där naturtomten... Fast i staden. En trädgård där omgivningen inte pockar på uppmärksamhet. Där kultur möter natur, där grönska pratar med grönska. Jag försöker skapa gröna väggar och tak, stänga staden ute. Ofta skildrar jag min trädgård med bilder där hus och annat inte syns. Men de finns där, det vet jag ju. Jag står inklämd mellan det nya planket och planteringar för att komma åt att vattna murgröna och annat som ska skapa en grön vägg. Blickar mot trädgården, ser hus och uthus. Egna och andras. Det är onekligen en trädgård i staden jag har. Jag hämtar kameran och låter husen få vara med. Ibland.
Det som ligger i full sol blir svårt att fånga i det skarpa ljuset.
Grannens gula hus, en verkstad, är mycket gulare än vad denna bild visar. Liksom strandirisarna, som är mer blå och det gröna grönare. Det är bara färgerna i skuggläget som kommer till sin rätt. Pergolan får gärna vara diffus, jag väntar otåligt på att den ska kläs i blåregnets grönska. Väx!
Så glad för mina stora allium. Flera knäcktes förra året, nu har jag stuckit ner kvistar som skydd för katter och hundar som gärna traskar omkring och kanske också vill lägga sig i det sköna gröna.
Bäcktisteln står fortfarande i krukor, medan jag funderar på om detta är rätt läge för dem. Det är det nog.
Akleja, brunnäva, allium.
Här platsen från ett annat håll, från den lilla uteplatsen sett. Onekligen bekvämare än att stå tryckt mot planket. Ligusterhäcken är tilltufsad efter att den tidigare syrénhäcken lutade sig mot den. Nu får den växa till sig och bilda vägg. Väx!
Här kan planket anas bakom trädet. Även grannens vita hus bakom bladverket.
Ja, och här den lilla uteplatsen, där jag nyss satt. Husvägg till någons uthus. Träplank mot någons trädgård. Tänk när det blir gröna väggar, då blir det en annan känsla. Även om grannarna är nära inpå, kommer grönskan att skapa ett alldeles eget och lummigt rum. Tror jag.
Idag ska jag cykla in till stan och inhandla växter till dammen, det behövs sådana som renar vattnet. Dessutom ska jag köpa linoljefärg, bordet behöver målas.
Staden är på lagom avstånd, en bekväm närhet. Havet likaså. Strandängar och grönområden. I detta den lilla lilla trädgården med den lille lille taxen. Såhär syns inte omgivningen, det är vilsamt.
Jag ska nog köpa gräsfrön också...
Underbart inlägg som jag ska studera lite mer när jag har tid.
SvaraRaderaTack! =o))
RaderaDin trädgård är så frodig och vacker. Din uteplats ser ut som en drömplats att sitta vid och läsa, ta en kopp kaffe och bara filosofera. Och tänk när planket kläs in i grönska, vilken känsla! Alla trädgårdar har sin charm, sina fördelar och nackdelar, och din trädgård har det bästa - en lummig oas mitt i stan!
SvaraRaderaTack!
RaderaJa, det är redan en favoritplats. Min otålighet som missnöjt betraktar hur lång tid grönskan behöver på sig att klä planken behöver kanske perspektivet att detta tidigare var en skräphörna. Inte så dumt då.
Mm o precis, för det är en oas. En plats att vila i...
Allt gott!
Katarina
Det er jo flott å ha en hage som er så nærme byen som det du har, og likevel så har den nok plass til det du ønsker. En kan alltid ønske seg en større hage, men da må du nok mer ut på landet. Det er fordeler og ulemper med alt ;-)
SvaraRaderaMm precis. Det vore naturligtvis osannolikt med skogar, sjöar, klipphällar, ängar såhär i Malmö. Jag inser ju det. Gör jag ju. Men kan ändå inte låta bli att snegla mot det där som andra bjuder på... Ser skönheten i det, härligheten. Förringar dock inte min egna lilla täppa. Den är ändå en oas så här i stan.
RaderaAllt gott!
/Katarina
Vad härligt det ser ut. En trädgård mitt i staden är ju som du skriver ovanligt i Sverige, men inte här i Wales. Här har nästan alla en större eller mindere trädgård, även om man bor centralt, eftersom man inte bor i lägenheter, utan radhus.
SvaraRaderaTack!
RaderaSå intressant! Inte tänkt på det förut, men såklart att vårt stadsboende med lägenheter inte bjuder egen trädgård, däremot radhus. Kanske en av grunderna till det brittiska trädgårdsintresset, kulturen? En egen täppa är ändå en alldeles egen möjlighet...
Allt gott!
Katarina
Jag har en sådan tomt som du verkar drömma om, allmänning i tre vädertsträck, cykelavstånd från Avenyn, men när rådjuren skadar mina unga träd gråter jag och vill flytta till hus i centrala staden med plank och hus runtomkring. Att lyfta blicken och visa grannens uthus är modigt och du bjuder på en vemodig men underbar läsning. Du lär mig att se min trädgårds brister och skavanker med andra ögon och acceptera dem. Jag går ner i varv istället för att bli uppjagad över allt jag inte har och borde skaffa. Det är omoget, jag vet, men på trädgårdsfronten har jag svårt att tagga ner.
SvaraRaderaJag tror jag ska ta efter dig i framtiden och blogga mer om mina funderingar och inte bara presentera resultat. Och alla misstag och besvikelser måste också få plats.
Hälsar
Marta
Mm svårt att få både och. Älskar dess trädgårdar på landet, naturen nära inpå. Älskar också staden, ett måste för mig. Ja, så kompromiss. Fast.. med möjligheter. Nu ska jag försöka bejaka den verklighet som faktiskt råder, se det sköna i det. Att inte se det som brist och skavank, utan att se det som delar av trädgården. Att se och göra det till vad det faktiskt är. Och kan bli. Gilla läget och verkligen gilla det.
RaderaAllt gott!
Katarina
Det ser verkligen mysigt ut, lite gammaldags. Jag planterar träd för att skärma av mot grannarna, man vill ju ha sin egen lilla värld. Jag tycker fördelarna med en liten stadsträdgård uppväger nackdelarna, speciellt när jag tänker på rådjur, harar, sorkar, mördarsniglar osv osv...
SvaraRaderaHälsningar
Katarina
Tack! Ja, det är gamla hus i gamla kvarter... Fördelen att slippa ex vis rådjur ska jag försöka tänka på lite oftare =o))
RaderaAllt gott!
/Katarina
Du har verkligen skapat dig en oas och får det bästa av två världar. Många gånger känns det som ägare till små trädgårdar tänker till och planerar bättre.
SvaraRaderaTack för fina bilder
Anette
Tack!
RaderaKanske som att försöka få ner mycket packning i en lite för liten resväska. Krävs en del tankar kring hur, men också vad. Välja, välja bort.
Allt gott!
/Katarina
Jag har ju som du en trädgård i staden, och jag kan inte tänka mig något bättre! Det bästa av alla världar, och i Malmö ändå nära till sådana utsikter och sådan ensamhet som är det enda man kanske inte får i sin egen trädgård mitt inne i staden. Din trädgård verkar vara en fantastiskt oas, och dina foton ger intrycket av lugn och tystnad (kanske helt felaktigt, men det är hur jag ser det :-). Supermysigt.
SvaraRaderaKram
Elin
Tack, tack!
RaderaJa, och det stämmer, här är tyst och lugnt. Små gator med lite trafik. Det som hörs mest denna tidiga morgon är fågelkvitter, så inte ska jag klaga =o))
Älskar Malmö, vår stad, som bjuder så mycket.
kram
Katarina
En egen oas är nog vad vi alla behöver. Där vi kan dra oss undan världens brus för en stund. För ett år sedan fick vi ta ner syrenerna som gränsar till grannen pga ett stopp i avloppet. Jag grät när jag såg hur bart det blev, ville inte alls vara på innergården, men i år har häcken vuxit sig manshög och känslan av avskildhet finns här igen. Det är underbart med gröna väggar!/ Kram Titti
SvaraRaderaÅh, det måste ha varit hemskt när syrenerna togs ner. Förstår känslan. Ja, och sedan glädjen du känner nu när häcken skapar avskildhet igen. Härligt!
Raderakram
Katarina
Hei! Det ser ut som du bor langt ute på landet i et paradis. Ha det godt! Anne
SvaraRaderaÅh, en illusion: Landet i Staden. =o))
RaderaHa det gott!
/Katarina
Jag tycker du gjort ett utmärkt jobb i att skapa ett lantligt läge mitt i staden. En liten oas som bara är din, där du kan stänga ute allt annat. Vackert!
SvaraRaderaÖnskar dig en trevlig helg!
Kram Annica
Tack, tack! =o)
RaderaO önskar dig detsamma: Trevlig helg!
kram
Katarina